Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
Fig. 1. Urladdningsprov mot ställverksmodell. Fig. 2. Urladdningsprov mot byggnadsmodell.
Vackra exempel på geometriska modellförsök i
samband med elektrostatiska fält är impulsstudier med
högspänning eller högström. Genom tillmötesgående
från Institutet för högspänningsforskning i Uppsala
ha vissa illustrationer ställts till förfogande, vilka här
meddelas som fig. 1—3. I fig. 1 visas en modell av
ett utomhusställverk för 220 kV, vilket utsatts för
urladdningsförsök för utprovning av lämplig höjd och
placering av åskledare. Fig. 2 visar motsvarande
undersökning i fråga om byggnaderna vid en lantgård,
varvid speciellt anordningen av uppfångare och
takledningar studerats. Fig. 3 visar en modell av
åskledaresystemet inom en byggnad, avsedd för studium
av strömstyrkefördelningen i olika nedledare vid
olika förutsättningar beträffande platsen för
blixtnedslaget. I detta fall urladdades en
strömimpulsgene-rator med en inställd urladdningsström av 10 000 A.
Strömmen i olika delar av modellen mättes med
katod-oscillograf över induktionsfria shuntar.
Vid elektrostatiska impulsförsök måste givetvis
hänsyn tagas till ett flertal faktorer, som kunna
medföra en avvikelse mellan de vid modellförsök och i
praktiken erhållna resultaten. Modellförsök torde
emellertid härvidlag i många fall vara den enda
framkomliga vägen, och om de utföras och tolkas med
vetenskaplig kritik, så kunna säkerligen synnerligen
värdefulla resultat nås på denna väg.
Strömriktare studeras i vissa avseenden lämpligen
medelst modeller. Härvid gäller den allmänna regeln,
att allt som berör överlappning, nedstyrning,
kurvform etc. kan med god noggrannhet studeras i modell,
medan däremot de rena jonfenomenen, alltså
belastningsförmåga, baktändningsrisk, inverkan av
drifttemperatur etc., undandrager sig varje möjlighet till
modellstudium. Fig. 4—5 visa en av Asea utförd
modellikriktare med en stor mångfald
omkopplingsmöjligheter.
De inom teletekniken fallande tillämpningarna
komma ej här att beröras. Innan omnämnandet av
geometriska modeller avslutas, bör dock i förbigående
påpekas de ytterst intressanta undersökningar
beträffande rumsakustik, som av bl. a. professor P. O.
Pedersen i Köpenhamn utförts medelst geometriska
byggnadsmodeller och med användande av en i
omvänd proportion mot den geometriska dimensionen
ändrad frekvens hos ljudet.
2. Elektriska modeller.
Man har vid dessa helt bortsett från de geometriska
storleksförhållandena och i stället avbildat den
avsedda elektriska apparatens eller anläggningens data,
sålunda motstånd, induktanser, kapaciteter etc.
medelst koncentrerade dylika element med värden i viss
proportion och utförda på sådant sätt, att elektriska
Fig. 3. Strömimpulsförsök i modell av byggnadsåskledare.
114
6 aug. 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
