Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
mätningar bekvämt kunna utföras.
Medelst sådana hjälpmedel kunna
värdefulla resultat nås i fråga
om spänningsreglering,
kortslutningseffekter, verkan hos reläskydd
etc.
Denna typ av modeller
exemplifieras lämpligen medelst en modell
av en överföringslinje med eller
utan transformatorstationer etc.
Frågan blir då först, vilka data
för själva överföringen man
behöver känna för att kunna
konstruera en arbetsduglig modell. Yi
antaga då inledningsvis, att man
med i och för sig välkända formler
omräknat överföringen till dess
ekvivalenta Ti-schema. Vid en
homogen kraftledning betyder detta i de
flesta fall, att man med god
noggrannhet insatt de resulterande
kapaciteterna med halva sitt värde i
vardera ändan av linjen och
däremellan infört ett serieelement
motsvarande linjens motstånd och
induktans. Om transformatorer,
belastningar etc. förekomma, bli
reduktionerna något mer
komplicerade men kunna dock utföras
enligt fullt klara och välkända
formler.
Vi antaga nu, att man för den
rena seriedelen av jj-schemat genom beräkning eller
mätning känner följande data.
Rf = motstånd i en fas.
Rj = „ i jord.
(Xf — självreaktans hos en fas.
Xj — „ „ jord.
Xff = ömsreaktans mellan fas och -fas.
Fig. 4. Modell av likriktare.
Fig. 5. Modell av likriktare, exteriör.
u
fi ’
Vi införa härvid beteckningarna:
= - X//
= X/f- X/y
= Xj - Xfj
Om man vid de eventuella mätningar, som ligga till
grund för bestämning av dessa storheter, haft
tillgång till en spänningsåterledning, som kunnat dragas
i huvudsak helt utanför det av linjens eller
kraftöverföringens strömmar härrörande fältet, dvs. om man
kunnat utföra mätningen från ena ändan och
samtidigt kunnat på instrumenten införa den andra
ändans spänning, så kan man ur mätningarna bestämma
samtliga storheter X„, Xh och Xc. Om dylik
spänningsåterledning ej står till förfogande, vilket ju är
det vanligaste, så kan man endast bestämma Xa och
(Xb -)- Xc). I båda fallen måste mätningen givetvis
utföras dels med symmetrisk trefasström, dels med
enfas och återgång i jord. Lämpligen kontrolleras
värdena genom mätning i ett flertal kombinationer.
Det gäller nu att tillämpa dessa resultat vid
konstruktion av en modell i viss elektrisk skala. Önskar
man studera endast spänningsreglering etc. vid
symmetrisk drift, behöver man över huvud ej bry sig om
data för jordkretsen. Modellen utföres då lämpligen
enfasig, och ^-schemats serieimpedans avbildas i
lämplig skala av storheten (Rf -f- j Xa).
Vill man däremot studera förhållandena vid
två-polig kortslutning, dubbelt jordfel etc., exempelvis för
undersökning av reläskydd i komplicerade nät, så
måste man göra en modell med full hänsyn även till
jordkretsens egna och ömsesidiga data.
Parallell-admittanserna i 71-schemat utföras då med element
såväl mellan faserna som mellan faser och jord.
Serieimpedansen kan med fördel utföras i form av en spole
på fembent kärna enligt fig. 6—7. Kärnan förutsättes
härvid ha samma järnsektion och samma luftgap hos
alla fem benen. Om man förutom Xa även känner Xb
och Xc separat och önskar jordkretsens spänningar
direkt avläsbara, exempelvis för studium av
förutsättningarna för svagströmsstörningar, så kan modellen
utföras enligt fig. 6. Härvid bestämmes i första hand
lindningsvarvtalet N1 Sä/J citt 1 den valda elektriska
skalan den symmetriska trefasreaktansen räknad per
fas blir Xa. De övriga lindningsvarvtalen N2 och N3
uträknas sedan ur följande formler:
+ 3 Xb
3]
Om man däremot endast behöver använda
(Xb -|- Xc). vilket utgör det för rent
starkströmstekniska tillämpningar vanliga fallet, så kan modellen
utföras enligt fig. 7. Härvid bestämmes fortfarande
lindningsvarvtalet N1 såj Sitt den symmetriska trefas-
2 juli 1938
115
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
