Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
Fig. 9. Schematisk anordning av
kompounde-ringsimpedans.
Fig. XX. Automatiskt arbetande modell av
kraftöverföring.
Fig. XO. Några tillämpningsfall av
reläkom-poundering.
Fig. 12. Schema för omräkning av kraftnät vid
sta-bilitetsberäkning.
formatorimpedansen, den andra utan. På detta sätt
kunna fel inom de olika av transformatorerna
åtskilda linjesträckorna enkelt och säkert särskiljas. Den
mellersta detaljen visar en överföring, där
transformatorernas och linjens impedanser äro av samma
storleksordning. Genom kompoundering för halva
linjeimpedansen kunna båda brytarna utlösas vid fel
på linjen med full garanti för att reläerna ej arbeta
vid fel på samlingsskenesidan om respektive
transformator. Den nedersta detaljen slutligen visar en
överföring med ett antal seriekopplade brytare med
sinsemellan olika stora avstånd. Genom lämplig
kompoundering för vissa linjesträckor kunna de mot
de olika distansreläerna svarande utlösningskurvorna
göras symmetriska i förhållande till linjesträckorna
och följaktligen bästa utnyttning av de korta
utlösningstiderna ernås.
De sålunda angivna tre exemplen hänföra sig
samtliga till aktuella fall inom svenska anläggningar. En
förutsättning för metodens tillämplighet är givetvis,
att avgreningar, parallellkopplingar etc. endast
förekomma i begränsad omfattning samt att åtminstone i
de båda förstnämnda fallen spänningen är relativt hög.
Såsom redan tidigare antytts, kan man uppställa
den frågan, huruvida icke den moderna
reläskyddstek-niken i viss mån är inne på felaktiga banor i och med
att själva reläerna komplicerats till ytterlighet och
försetts med massor av omkopplingskontakter etc.,
medan de fasta och driftsäkra
kompounderingsimpe-dansernas möjligheter ej utnyttjats.
Mera som en kuriositet kan i förbigående nämnas
den anordning, som finnes i fig. 11 och som avser en
automatiskt arbetande modellkoppling avsedd att
vid generatorändan i en anläggning avbilda
belastningsförhållandena vid mottagningsändan, varvid å
ena sidan erfordrades väsentligt större effekter än
de, som lämpligen kunde erhållas ur en på
ömsreak-tanser baserad kompounderingsimpedans, medan å
andra sidan ögonblicklig inställning vid
belastningsvariationer ej var erforderlig. För detta ändamål
användes en liten trelindad strömtransformator med
en utjämningslindning, vars ström utgjorde
skillnaden mellan linjeström och modellström och som i sin
tur påverkade ett för aktiv och ett för reaktiv effekt
känsligt omställningsrelä för manövrering av
belastning och magnetisering hos en liten synkronmotor,
vars uppgift var att automatiskt inställas för
avbildning av mottagningsändans belastning.
3. Matematiska modeller.
Innebörden av denna tvp av modeller, vilken här
behandlas närmast i sin något förenklade form såsom
2 juli 1938
117
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
