Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
MEKANIK
Redaktör , H. F. NORDSTRÖM
UTOIVCN AV SVENSKA T E K NOLOG F O 0 EN l N6tN
INNEHÅLL: Hur bör sträckgränsen utnyttjas vid bedömning av konstruktionernas säkerhet?, av professor
F. Odqvist. — Några synpunkter vid kuggfräsning med snäckfräs, av överingenjör W. R. Uggla. — Fuktighet
i väggar, av civilingenjör Mårten Blomqvist.
Hur bör sträckgränsen utnyttjas vid bedömning av
konstruktionernas säkerhet?
Av professor F. ODQVIST.1
För att kunna besvara den i titeln på mitt föredrag
uppställda frågan är det nödvändigt att först ta en
liten överblick över forskningens senaste framsteg på
detta område.
För cirka fem år sedan ägde på Svenska
teknologföreningens föranstaltande rum en kurs i
material-och hållfasthetsfrågor och här var inrymt en
betydande plats åt frågan om sträckgränsen. Man hade
kämpat sig fram till en ståndpunkt som ansågs
tillräckligt styrkt med in- och utländskt försöksmaterial
(1)—(5)2 och fått den kodifierad t. e. i statens
normalbestämmelser för järnkonstruktioner till
byggnadsverk 1931 (6).
Sträckgränsen är som bekant en materialegenskap,
som framkommer vid ett vanligt dragprov. Vid
normala, icke härdade konstruktionsstål får
dragprovdia-grammet ofta ett utseende som framgår av fig. I.3
Sträckgränsen utgör den belastning, då de första
permanenta deformationerna uppträda i provstången.
Närmare besett uppvisar dragprovdiagrammet
vanligen ett utpräglat spänningsfall från en övre
sträckgräns asö till en mer eller mindre utpräglad undre
sträckgräns asu. Vid den nämnda tidpunkten för cirka
fem år sedan ansåg man sig ha fastställt att den
konstantare materialegenskapen av de två var den
undre sträckgränsen osu, medan den övre asä visat sig
i avsevärd grad bero av provstångsform,
provningshastighet osv. De omtalade statens järnbestämmelser
upptog också fordringar på asu och hänförde
säkerhetsgraden till osu- Härigenom bröt man med
tidigare på kontinenten och i Amerika rådande praxis,
enligt vilken den övre sträckgränsen varit upptagen
som materialfordran.
Vad som tillkommit på de senaste fem åren kan
sammanfattas under två rubriker.
1. Kritik av och ökad kännedom om dragprovet,
speciellt bestämningen av asa och asu.
2. Principer enligt vilka de vid dragprovet erhåll-
1 Föredrag-, hållet vid Svenska teknologföreningens
avdelnings för Mekanik 50-års-jubileumsmöte den 24 mars 1938.
2 Siffrorna inom parentes hänvisa till
litteraturförteckningen.
3 För rätten att återge opublicerat material står författaren
i tacksamhetsskuld till pi’ofessor W. Weibull (fig. 1 o. 4) och
civilingeniör, fil. mag. G. Lundberg (fig. 10).
na materialsiffrorna skola tillämpas vid icke
homogena spänningstillstånd, såsom böjning, vridning etc.
Här kan strax sägas ifrån att beträffande 1 ger de
nytillkomna forskningsresultaten icke någon
anledning att frångå de väsentliga slutsatserna i 1933 års
ståndpunkt.
Punkten 2 antyder något nytt. Tidigare hade man
(och det torde vara de flesta ingenjörers åsikt än i
dag) ansett att risken för uppträdande av
permanenta formförändringar i en viss punkt av en
konstruktion är ensamt bestämd av den rådande spänningen
vid punkten.
Jag skall först uppehålla mig en stund vid punkten
1, huvudsakligen därför att jag tror att vad som här
framkommer kan bidraga att sprida ljus över de svåra
frågor som sammanhänga med punkten 2.
Som jag nämnt beror dragprovdiagrammets
utseende starkt av utförandet. De båda diagrammen i
fig. 1 avse prov utförda på identiskt lika provstänger
av samma material i olika provmaskiner.
Materialet är ett kolstål med 0,(M % C, s. k. reläjärn. Å övre
bilden märkes ingen övre sträckgräns. Man har där
Osö/Osu— 1)0 medan på nedre bilden osö/osu = l,u.
Olikheten i diagrammen kunna tänkas ha två orsaker.
Å ena sidan kunde den tänkas ligga i
kraftmätnings-anordningen. Det övre provet utfördes med en 50
tons dragprovmaskin enligt decimalsvågsprincip med
18 juni 1938. häfte g
Fig. 1. Dragprovdiagram (ordinata: spänning o, abskissa:
töjning e) tagna å identiska provstänger med olika maskin.
63
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
