Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik
Professor Hubendick: Jag anser det nuvarande
systemet felaktigt, men kan ej lämna något nytt
förslag. Dock är det riktigt att påpeka bristerna för att
så småningom eventuellt kunna få fram ett bättre
förslag. Jag erkänner gärna att praktiken icke är
väsentligt bättre än studentbetyget, men anser
praktiken lämplig som ännu ett bedömningsmedel
bredvid studentbetyget. Det finnes f. ö. många
framstående ingeniörer, som haft svårt att kunna få goda
studentbetyg. Vi böra lätta vägarna för ungdomen,
icke försvåra dem.
Civilingenjör A. Björklund: Det har varit av
intresse att höra denna diskussion, men det hade varit
ännu intressantare, om vi hade kunnat få fram något
positivt. Många anse, att den nuvarande
praktikutbildningen icke är tillfredsställande. Kommitténs
förslag är ett försök till lösning av frågan. Herrar
professorer kanske kunna giva oss ett bättre förslag,
såvida de icke måhända anse, att förhållandena äro
bra, som de äro. Professor Hubendicks negativa
uppfattning om studentbetygens värde skulle jag tro
av någon anledning vara alltför subjektivt betonad.
Undantagsfall förekomma, men man kan icke låta
dessa bliva utslagsgivande. Det är lättare att mäta
kunskapsmåttet i och fallenheten för ämnena
matematik och fysik än vad fallet är i många andra
ämnen. Genomsnittligt taget torde mannen med de
goda studentbetygen i matematik och fysik ha större
förmåga att lösa sina uppgifter på Teknis än den,
som är medelmåttig eller därunder, även om denne
senare skulle råka ha längre praktik vid inträdet på
högskolan. För övrigt finnes det ju andra
möjligheter för ingenjörsutbildning än att gå igenom
Tekniska högskolan. Vi böra söka höja standarden på
högskoleingenjörerna i såväl teoretiskt hänseende som
ifråga om praktisk utbildning. Jag medgiver, att man
icke i onödan skall göra ändringar, dock tror jag, att
kommitténs förslag tager hänsyn till vissa
önskningar rörande ordnandet av högskoleingenjörens
praktiska utbildning, som man icke bör bortse från.
Det bör nog finnas vissa minimifordringar på
praktik dels för att vinna inträde och dels för att få
avlägga examen vid högskolan, men den värdefullaste
praktiken erhålles efter examen, och bör därför om
möjligt praktiken delvis förskjutas till denna tidpunkt
för alla dem, som skola ägna sig åt
produktionstekniska uppgifter under sin framtida verksamhet.
Gentemot professor Dahls uttalande, att ett sådant
förfarande skulle bliva betungande för de unga
ingenjörerna, vill jag nämna som min uppfattning, att detta
icke torde komma att bliva förhållandet. En
praktikant med ingenjörsexamen kan dels på grund av sin
ålder och dels på grund av sina kunskaper helt
naturligt göra anspråk på och även erhålla högre lön än en
ung pojke, som nyligen lämnat eller som ännu går
kvar i elementarskolan. Någon biavsikt med förslaget
att få ut underbetalt arbete av de unga ingenjörerna
kan jag försäkra icke föreligger.
Professor Hubendick: Jag har icke alls sagt att det
är bra som det är. Men jag anser att en ändring
måste bli till det bättre, icke till det sämre. När en
lärlingsutbildning för ingenjörerna införes, är jag
beredd att gå med på en ändring.
Skandia-motorn.
Av professor E. HUBENDICK.
Inom svensk förbränningsmotorindustri har
tillverkningen av tyngre motorer för fartygsdrift och
stationära behov sedan seklets början bedrivits i en
betydande omfattning. Dessa
tvåtakt-tändkulemoto-rer besitta trots sin primitiva konstruktion en
betydande driftsäkerhet och okänslighet, varför de
erfordra endast en oöm och enkel skötsel. Detta är
orsaken till att dessa svenska maskiner
uppmärksammats och funnit användning över hela världen.
Tändkulemotorernas bränsleförbrukning var
emellertid efter nutida uppfattning rätt stor, varjämte de
för igångsättning erfordrade tändkulans
uppvärmning med yttre lampa, vilket fordrade en rätt
rundlig igångsättningstid.
Strävandena att förbättra motorkonstruktionerna
för de ovan nämnda användningsområdena ha därför
varit inriktade på att nedbringa bränsleförbrukningen
och förkorta igångsättningstiden utan att väsentligt
höja kompressionsförhållandet eller uppoffra den
robusta okänslighet som utmärkte tändkulemotorerna.
I vårt land ha även dessa strävanden krönts med
framgång. I Sverige byggas numera tvåtaktmotorer
med vevhusspolning, vilka igångsättas direkt från
kallt tillstånd och vilka ha en bränsleförbrukning som
kommer helt nära dieselmotorernas av motsvarande
storlek, men som trots detta förete samma enkelhet
i konstruktion och lättskötthet som de forna
tändkulemotorerna.
En bland de maskiner, som i detta avseende hållit
sig i förgrunden är Skandia-motorn. Författaren har
haft tillfälle underkasta ett par skandiamotorer
provning. Möjligen kan det även intressera andra att
taga del av dessa provningsresultat ävensom av
maskinens konstruktion.
Sr/MA
16 juli 1938
79
Fig. 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
