Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
MEKANIK
Redaktör-. h. F. NORDSTRÖM
UTGIVEN AV S<iN5» TEKNOLOG FÖB E NIN6EN
INNEHÅLL: Luftbehandling, av civilingenjör Matts Bäckström. — Föreningsmeddelanden. — Litteratur.
Luftbehan dling.
Kyl- och avfuktningsmetoder mot ekonomisk bakgrund.
Av civilingeniör MATTS BÄCKSTRÖM.
Nedan följer en utredning, som delvis
framlades vid Svenska
teknologföreningens stämma i mars 1938. Författaren vill
understryka, att de angivna kurvorna och
priserna endast äro att anse som en
vägledning, och givetvis kunna vissa
förskjutningar uppstå. —
Litteraturhänvisningarna äro angivna med referenssiffror inom
[ ], som hänvisa till den i uppsatsens slut
förefintliga förteckningen.
Vid luftbehandlingar (luftkonditionering) erfordras
kyla för såväl luftens nedkylning som avfuktning,
för vilket redogöres bl. a. av ingenjör Gille i I. V. A:s
meddelande nr 111. Nedanstående utredning avser
att giva en överblick av olika kylprocesser, som
därvid kunna tänkas komma till användning, varvid
speciellt den ekonomiska sidan av saken skall beaktas.
Vid en kylprocess pumpar man värmet från en
lägre temperatur T2 till en högre temperatur Tv Vid
den lägre temperaturen erhålles en köldalstring lika
med det uppsugna värmet Q2, som med tillhjälp av
det till kylmaskineriet tillförda arbetet upplyftes till
temperaturen T1 och där jämte nedlagt arbete
bortföres till kylvatten eller till omgivningens
lufttemperatur. Man anger som kylmaskinens effektfaktor
förhållandet mellan erhållna kylkalorier Q2 och
uppoffrat arbete i värmemått. I fig. 1 är detta
förhållande betecknat med e. Är kylprocessen värmedriven,
hänföres Q2 till det till processen tillförda värmet
hos bränslet QB.
Det är givet, att denna pumpning blir lättare ju
närmare T2 ligger T1 och inses därför, att vid
luftbehandlingsanordningar kylmaskinens
effektfaktor blir större än vid t. e.
livs-medelsbevaring. Detta är åskådliggjort i
fig 2. I förra fallet arbetas ofta med
tt — 25° och t2 — -|- 5°, i senare fallet
måste man räkna med tx — 25° och t2 ~
— — 10°. Antages att processen arbetar
ungefär som en Carnot-process, är
effektfaktorn
Man behöver således vid luftbehandlingen endast
ca 60 % av energien, som åtgår vid
livsmedelsbeva-ringen, räknat per kylkalori.
Lätta förhållanden råda sålunda vid
luftbehandlingen. Dessutom är att märka, att driftutnyttningen
av en kylanläggning för luftbehandling ofta är
synnerligen låg. I U. S. A. räknar man vid stora
anläggningar med ca 1000 h/år och vid små med 500
h/år.1 I Sverige torde man ofta komma ned till 100
—500 h. Detta medför, att man a priori icke kan utgå
från att vid luftbehandlingar de kylanläggningar,
som visat sig vara ändamålsenliga i
livsmedelsindustrien, äro de ekonomiskt riktiga för
luftbehandlingsanläggningar. Här bör man tydligen tänka på, vilka
hjälpmedel man har för kylalstring utöver de vanligen
i livsmedelsindustrien använda
kolvkompressoran-läggningarna.
Det är tydligt, att vid de korta drifttider, det här
rör sig om, anläggningskostnaden har mycket stor
betydelse, medan driftkostnaden eller kostnaden per
alstrad kalori spelar mindre roll.
1 [1] Juli 1932.
T
Q.i-seoEi hcatÅ
S60£l
fcv cl e/r
clUr Qg *"% irurule
£ =
a,
Q.
c T1 — T 2
som då vid luftbehandling blir = 14 och
vid livsmedelsbevaring = 7,5.
Fig-, 1. Uppumpning av värmet Qi.
Carnoi -processens eflèktsfaJctor
7;
-77-Tz
2. iftmedelsbevanny
Oznt, =25"och r/d 1.6 tz-rS°C
oc/i vidJifà iz–/o’C
erhålles i>ldJ-b £
rid/fb. 4 = Zs
Fig’. 2. Arbetet för en kylprocess vid luftbehandling resp. vid livsmedels-
behandling.
20 aug. 1938. häfte 8
87
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
