Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tekn i sk Tidskrift
inoar. j a-.-, an
/Jäktar. Kanaler
läggningen vara å X
kolvkompressorut-förandets, varvid lämpligen 8 kan kallas
för relativa anläggningskostnaden, och
förutsättes dessutom, att den "andra"
anläggningens rörliga driftkostnad,
uttryckt som kalorikostnad är n X
kolvkompressorns, varvid n nedan kallas
relativa kalorikostnaden, kan man
uträkna gränsdrifttiden rg h per år, där
totala årskostnaden för den "andra"
anläggningen blir densamma som vid
kolv-kompressoranläggningen. Man erhåller
rzoooo *cai//t
xn = 1 000
1 —
Fig. 3. Anläggningskostnader enl. amerikanska uppgifter 1932.
I figur 3 har med tillhjälp av ett litteraturutdrag,
gjort av civilingenjör Harry Bergholm, inprickats
några anläggningskostnader för
luftbehandlingsanläggningar med kylanordning som funktion av
anläggningens maximala köldalstring i kcal/h. Värdena
äro hämtade ur U. S. A.-tidningar från 19322 och
omräknade efter 1 $ = 4 kr. Givetvis blir ett sådant
diagram osäkert. I diagrammet ha använts de uppgifter,
som sett mest förtroendeingivande ut. men det är
givet, att kostnaderna kunna variera avsevärt från
vad diagrammet visar. Det ger dock ett visst
underlag för följande utredning. Vissa uppgifter tyda på
att för nuvarande svenska förhållanden borde man
lämpligare sätta 1 $ = 5 kr., dvs. värdena i
diagrammet böra ökas med 25 %.
I diagrammet avser den översta heldragna linjen
kostnaden för en komplett luftbehandlingsanläggning
med kylmaskineriet utfört såsom en
kolvkompressoranläggning. Den nedersta heldragna linjen
motsvarar en komplett anläggning för kylning med is.
I båda dessa olika typer av anläggningar ingå
givetvis en hel del anordningar, som äro gemensamma
i båda fallen, såsom kostnaden för utrustningen:
duschar, fläktar, kanaler, och det är ju onödigt att
släpa med denna gemensamma kostnad, när man skall
jämföra olika kylanordningar ekonomi. Borttagas
dessa kostnader, erhåller man de prickade linjerna,
dels den övre för kolvkompressorkylanläggningen
enbart, dels den nedre för enbart kylanläggningen vid
ismetoden. Man ser, att lutningen av linjen vid
kolvkompressorn motsvarar 30 öre/kcal/h, ocli att den
undre linjen ger ca 3 öre/kcal/h, samt att en fast
kostnad av ca 5 000 kr. vid kyleffekten = 0
förefinnes i båda fallen.
Tages nu som grund för den ekonomiska
jämförelsen kostnaden för en kolvkompressoranläggning
och uppsättes en ekvation för årsomkostnaderna,
dels vid kompressoranläggningen, dels vid en
"annan" kylmetod, erhålles en rätt enkel överblick
under förutsättning, att man antager ett
rätlinigt kostnadsförlopp i enlighet med
vad som visas i diagrammet.
Sättes utgångskostnaden, ca 5 000 kr.,
lika för båda kylanordningarna och
antages anläggningskostnaden för enbart
kylanläggningen vid den "andra" an-
n— 1
Därvid har räknats med 15 % ränta och
amortering (motsvarande 8 års
avskrivning och 41/2 % ränta)3 och att kostnaden för enbart
kolvkompressoranläggningen stiger med 30 öre/kcal/h,
och att driftkostnaden vid denna anläggning
motsvarar 4,5 öre/tcal., vilket motsvarar 8 öre/kWh och
17 öre/m3 kylvatten och en kylalstring av 3 000
kcal/kWh, vilket är ett genomsnittsvärde.
I fig. 4 har uppritats sambandet mellan rg och den
relativa anläggnings- och kalorikostnaden. Av detta
diagram framgår t. e. följande. Antag att den
"andra" metoden har en relativ anläggningskostnad
av 60 %. Kalorikostnaden vid denna metod får då
enligt diagrammet vara 3 X större än vid
kolvkompressoranläggningen utan att giva högre årsomkostnader
än kolvkompressorn, under förutsättning att
drifttiden är 200 h/år.
Nedan skola nu olika kylprocesser studeras mot ovan
givna bakgrund och sålunda kommer jämförelsen att
göras med vanliga kolvkompressoranläggningar, till
vilka de relativa drift- och anläggningskostnaderna
äro hänförda.
I. Förångningsprocesser.
Vid dessa kondenseras och förångas ett medium,
ett s. k. "kallmedium" eller en "kallånga". Vid
förångningen erhålles kylverkan.
Vid ett medium, som förefinnes dels i vätske-
3 i U. S. A. synes man oftast räkna med 20 %.
/Teàifty ani kostnad
4*n
ptd annan
/cvt metod
Ärs/cos/naden /ar an&iyoru/io d ma-r Q
rid tornar Å’~ atfiyTUjQrcJ i- Satt: c’-c
a/r^ujQ 1-cj + YSi‡
Vid drtftitdert Ti 4<är itirA~Å’
oc/l ctr
r_ dYt-Sl i’.
J¥ed a. =0./s ^to^stoa’.^^, ^
frnøtjy 3 oc/> /7 ànyj&Åy/raOe*} er&àttes
Ses/larm^perarvtdcwvctv <den andra metoden,
& - a-ft-J-Jf/-p i^Pàr.
2oooÅ (frans/tel ^ ,
J^eSyoa o/n c.
aliiiu
2 [1] Jan. 1932.
[3] Aug. 1932.
Juli 1932. [2] Aug. 1932. Fig. 4. Gränsdrifttiden
funktion av relativa anläggnings- och
kalorikostnader.
88
17 sept. 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
