Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
giftiga gaser i
närvaro av öppen
låga, t. e. vid
läckage i
samband med
eldsvåda.
Det gäller att
i kylmaskineriet
pumpa mediet
från lågtrycket p.2
upp till
högtrycket pv
Kylmaski-nens pris måste
bero av den
volym, som per
tidsenhet måste
pumpas för erhållande
av en viss
kyleffekt. Det är därför av intresse att undersöka, huru
denna volym ändras vid olika medier.
På annat ställe6 har visats, att den mängd kyla,
som erhålles av 1 m3 insugen volym, helt
approximativt kan sägas vara lika med en universell
konstant X trycket p2 och att kaloritalet från 1 m3 helt
enkelt är 250 X p2. där p2 uttryckes i ata. Har
maskinanläggningen en total volymsutnyttning av
70 % erhålles per 1 m3 slagvolym 175 p2 kcal. Å
vänstra sidan av diagrammet i fig. 6 har inritats
detta uttryck, 250 X p2 respektive 175 X p2, som
funktion av trycket.
Dessutom har inprickats en annan kurva, som är
dragen genom några angivna punkter, utvisande
värden, som ha kunnat kontrollräknas, under
förutsättning av 70 % volymsutbyte, ifrån förefintliga
tabellverk över de ämnen, som äro mer i detalj
undersökta. Man ser, att dessa punkter bilda en
någorlunda sammanhängande kurva, som
sammanfaller rätt väl med 175 X p2.
Pumpningen av mediet från p2 till pl kan nu ske
på olika sätt, såsom i kolv-, turbo-,
ejektorkompres-sorer och genom absorptionsprocesser.
a) Kolvkompressorer.
Det allmänna uppbyggnadssättet för en
kolvkompressoranläggning, avsedd för mindre
luftbehandlingsanläggningar, brukar utformas så, att på en
grundplatta uppbygges kolvkompressorn, under
vilken den vattenkylda kondensorn är placerad;
därifrån går den klena sugledningen för det
kondenserade mediet upp till kylelementet, där mediet
evaporeras Evaporatorn matas genom en
automatiskt verkande expansionsventil, vilken reducerar
trycket från högtrycket p1 till lågtrycket p2.
Därefter återföres det förångade mediet genom en grövre
sugledning till kompressorn, vars drivmotor är
försedd med ett automatiskt pådrag, styrt av termostat
eller fuktighetsrelä. Kylelementet är inbyggt i den
särskilda luftbehandlingstrumman försedd med fläkt
och luftfilter.
Vad anläggningskostnaden för kolvkompressorn
beträffar, inverkar valet av kylmedium något.
Fig. 7 visar en approximativ kurva över hur priset
för en kolvkompressor stiger med insugningsvoly-
e [5] Sid. 69.
men.7 Eftersom insugningsvolymen enligt ovan är
omvänt proportionell mot trycket p2, skulle detta
medföra som konsekvens, att man alltid borde
använda ämnen med mycket höga insugningstryck
för att få billigare anläggningskostnader, dvs.
man skulle taga mycket lättkokande ämnen. Detta
har sin riktighet till viss grad, men om man tager
alltför lättkokande ämnen, t. e. kolsyra, kommer
högtrycket p1 att bliva betydande, vilket å andra sidan
fördyrar hela kompressorkonstruktionen.
Lämpligaste ämnen äro nog därför de, som giva höga, men
dock måttligt höga tryck pv Såsom ett lämpligt
tryck p1 skulle man kunna anse 15 ata. Om man
har en kondenseringstemperatur av 35—40°C, skulle
det lämpligaste mediet ur denna synpunkt vara
ammoniak. Såsom nästa ämne kommer då
difluor-diklormetan, som i Amerika betecknas med freon 12
eller F 12. Därefter kommer metylklorid.
För att undersöka kolvkompressormaskineriets
driftkostnad, dvs. att komma åt kalorikostnaden,
måste man närmare studera effektfaktorn.
I fig. 8 har effektfaktorn enligt Carnot-processen
uppritats samt dessutom vid den ideella
kallångpro-cessen med s. k. torr gång. En viss försämring med ca
15 % har tydligen erhållits gentemot den ideella
Carnot-processen. Kurvor ha ritats för olika
kon-denseringstemperaturer t1 och
evaporatortempera-turer t2.
I fig. 9 visas de verkningsgradsfaktorer, som ytter-
’> [6] 1936, sid. 1—5.
Fig. 9. Kompressorns indicerade verkningsgrad, mekaniska
verkningsgrad och drivmotorns elektriska verkningsgrad.
90
18 juni 1938
Fig. 7. Priset för kolvkompressor i
funktion av insugningsvolymen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
