Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik.
form och dels i ångform, råder ett visst bestämt
förhållande mellan temperatur och kokningstryck, dvs.
mediet har en viss ångtryckskurva. I fig. 5 visas
helt schematiskt en sådan. Inom det sektionerade
området, dvs. vid högre tryck än vad som gives av
tryckkurvan, förekommer mediet i vätskeform. I
den osektionerade delen av diagrammet är mediet i
ångform.
Har mediet t. e. en temperatur av 20°, exempelvis
motsvarande den temperatur, som kylvatten kan giva,
och trycket höjes på mediet till trycket px eller strax
däröver, tvingas det att övergå från ångform till
vätskeform. Det flytande mediet kan härefter
utsläppas i ett kärl, där trycket är väsentligt lägre,
låt säga p2. Yid den antagna ångtryckskurvan i
fig. 5 kokar mediet redan vid -(- 6°C. Är då
rummet, som förefinnes runt om behållaren, av högre
temperatur, kommer omgivningen att få släppa till
hela ångbildningsvärmet. En kylverkan uppstår
sålunda. Den bildade ångan kan ånyo uppkomprimeras
till det högre trycket pv Där kondenserar mediet
återigen med tillhjälp av kylning med t, e. kylvatten.
Det kondenserade mediet inkommer på nytt i
behållaren med det låga trycket p2, där det åter
evaporeras. Så pågår en ständig cirkulation.
Ångtryckskurvor för olika medier spela tydligen en stor
roll inom kyltekniken.
I fig. 6 ha över lämpliga skalor för p och t inritats
ångtryckskurvor för en del "kallångor", varvid
åtskilliga av de helt moderna ämnena medtagits.
Uppgifterna för ångtryckskurvorna äro hämtade ur
amerikanska källor.4 Man återfinner här dels bekanta
ämnen, t. e. koldioxid, ammoniak, svaveldioxid,
me-tylklorid, etylklorid, dels moderniteter med de
krångliga namne® diklordifluormetan, diklortetrafluoretan,
diklormonofluormetan etc., vilka fluorföreningar i
U. S. A. gå under handelsnamnet freon och ett visst
nummer. Så t. e. kallas diklordifluormetan för
freon 12 och tecknas med F 12.
* [4] Sid. 31—57. [1] 1937.
Fig’. 5. Förångningsprocessen belyst med ångtryckskurvan.
Man kanske frågar sig, varför så många
fluorföreningar blivit uppsatta i diagrammet. Detta beror
på det förhållandet, att amerikanska undersökningar,
som utförts under de sista ca 10 åren, ha lett till
uppfattningen, att dessa fluorföreningar äro mycket
lämpliga såsom kallångor, beroende på deras goda
stabilitet, indifferens, giftfrihet och obrännbarhet.
Kallångorna ha nämligen hittills fört en oangenäm
sak i släptåg, nämligen att de ofta äro giftiga.
Amerikanarna anse sig nu ha löst denna svårighet genom
en del fluorföreningar. Huru man skall ställa sig
gentemot denna åsikt är svårt att säga, ty full
säkerhet erhålles icke heller med dessa fluorklorföreningar,
eftersom samtliga5, liksom övriga klorföreningar
upptagna i diagrammet, utveckla fosgengas och andra
5 [4] Sid. 61, tabell 28.
<’onta
Fig’. 6. Kallångors ångtryckskurvor.
/o oo
- *calA, inspgni^-
17 sept. 1938
89
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
