Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik.
Tabell 1.
Vatten H20 1 [-Trikloretylen-] {+Triklor- etylen+} C 2 HCl 8 2 [-Dikloretylen-] {+Diklor- etylen+} C2H2CI2 3 [-Triklor-trifluoretan-] {+Triklor- trifluoretan+} C2CI3F3 (FI 13) 4 [-Metylenklorid-] {+Metylen- klorid+} CH2 CI2 5 [-Triklormonofluormetan-] {+Triklor- monofluor- metan+} CCI3F (Fil) 6 [-Diklormonofluormetan-] {+Diklor- monofluor- metan+} CHC12 F (F21) 7 [-Svaveldioxid-] {+Svavel- dioxid+} SO 2 8 Ammoniak H3N 9
1, Molekylarvikt m........ 18 131,5 97 187,5 85 137,5 103 64 17
2. A iad oo — kcal/kg 25 3,4 4,6 2,4 5,3 3,3 4,3 7,0 26,5
3. r+ 5° kcal/kg............ 5921 01,4 75,0 — 85,0 — — 89,2 297
4. A iad kcal/kg 42 8 4,4 5,4 — 6,1 — — 6,4 21,5
5. Noggrant ur tabeller A iad kcal/kg ............ 45,3 — — — — 5,8 22,5
6. AntalhjulZ^s g 00 90 oo.............................. m 9 1 1 1 1—2 1 1 2 5-6
1. För 100 000 kcal/h r+5’ m3/h .................... 37 200 12 300 2 810 2 850 2 400 1 150 720 320 131
8. För 2 000 m3/h
således Q2min. kcal/h ........ 5000 16000 70000 70 000 80 000 175 000 300 000 650 000 1500 000
9. Relativa
rotorkostna-den ................................ 9 1 1 1 2 1 1 2 6
10. Rotorkostnad relativt "F’2L" per kcal/h ........ 540 17 4 4 7.5 1.7 1 0,9 1,2
11. Samma rotorpris per kcal/h som vidF21för 300 000 kcal/h vid Qerüns kcal/h ................. (2700000) (270000) i 280 000 280 000 600 000 300 000 300 000 620 000 1800 000:
molekylarvikten. Hög molekylarvikt är därför
värdefull för att erhålla billiga turbomaskiner. Yid
mole-kylarvikter över 90 får man sålunda enhjuliga
maskiner.
I tabell 1 har med tillhjälp av ovanstående gjorts
en sammanställd beräkning för olika kylmedier,
nämligen för vatten, trikloretylen, dikloretylen,
tri-klortrifluoretan (F 113), metylenklorid (Carrene nr 1),
triklormonofluormetan (F 11), diklormonofluormetan
(F 21), svaveldioxid samt ammoniak. Första raden
visar, att molekylarvikten för en hel del av dessa
ämnen ligger över 90.
Den andra raden giver åter det ur molekylarvikten
uppskattade adiabatiska värmefallet.
Fjärde raden giver adiabatiska värmefallet
uträknat ifrån ångbildningsvärmet, medan femte raden
visar ur ångtabeller noggrant uträknade värden.
Jämför man dessa tre beräkningar, finner man en
rätt god överensstämmelse och kan tydligen rätt bra
lita på värmefallet räknat från ångbildningsvärmet.
Antalet hjul kan således rätt väl förutsägas, och detta
har angivits i sjätte raden.
På grund av det ringa temperaturfallet vid
luftbehandling kommer man tydligen undan med mycket
litet antal hjul. Emellertid lämpar sig en
turbokompressor icke för alla kalorital, ty den erfordrar
en viss minimivolym för att uppnå en någorlunda
dräglig verkningsgrad. Denna minimivolym kan nog
tänkas ligga omkring 2 OOO m3/timme, vilket då
motsvarar det minimala kaloribehovet, som denna
maskintyp bör planeras för. Detta Qmin finnes angivet
i åttonde raden av tabellen.
Yad beträffar maskinkostnaden måste man väl
anse, att en enhjulig turbokompressor kan göras
betydligt billigare än en kolvkompressor. I litteraturen
finnes endast obetydligt därom.14
I en redogörelse från senaste "Kältetagung"16 i
Karlsruhe har angivits, att professor Plank där
yttrat, att vid hans senaste besök i Amerika (hösten
1937) Carrier meddelade, att man nu kunde säga,
att turbokompressorer för 300 000 kcal/h utförda för
diklormonofluormetan, F 21, skulle kosta lika mycket
som en kolvkompressor. Därvid meddelades icke
något angående de temperaturer, för vilka maskinen
var utförd.
Ur tabellen ovan framgår att vid detta ämne Qmin
(motsvarande ca 2 000 m3/h insugningsvolym)
befunnits vara 300 000 kcal/h och att hjulantalet är 1.
Söker man uppskatta den effekt, som vid de olika
medierna skulle giva en turbokompressor med samma
rotorpris per kcal/h som vid F 21 för 300 000 kcal/h,
erhålles den i tabellen i rad 11 angivna
gränskyl-effekten QgrSns. Man finner, att både trikloretylen
(beräkningarna för detta ämne äro dock på grund
av det låga trycket osäkra), dikloretylen och
triklormonofluormetan ligga lika gynnsamt till som F 21.
Eftersom förmodligen Carriers yttrande om kostnaden
för turbokompressorer med F 21 gällde en flerhjulig
kompressor, medför detta, att de enhjuliga
anordningarna vid nämnda media alltid torde ligga
billigare till än en kolvkompressor.
Man kan därför säga, att man vid kyleffekter över
300 000 kcal/h vid användandet av
turbokompressorer alltid bör kunna vid luftbehandlingsanläggningar
påräkna en relativ anläggningskostnad d, som är
mindre än 1. Beträffande effektfaktorn, som
bestämmer driftkostnaden, är följande att notera.
Kolvkompressorns indicerade verkningsgrad
er-sättes av turbokompressorns termo dynamiska
verkningsgrad, som ligger vid omkring 0,70 till 0,80. Den
mekaniska verkningsgraden hos turbokompressorn är
ca 100 %, varför en del vinnes i verkningsgrad gent-
il [6] 1936, sid. 1 o. forts.
15 Nov. 1937.
16 juli 1938
93
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
