Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
emot kolvkompressorn. Därför kommer sannolikt
effektfaktorn hos en turbokompressor att ligga minst
lika högt som hos en kolvkompressor. Som
slutresultat kan därför sägas, att vid mycket höga
kalorital, 300 000 kcal/h och däröver, är
turbokompressorn gott och väl konkurrenskraftig jämfört med
kolvkompressorn.
c) Ejektoranläggningar.
Fransmannen Leblanc10 arbetade även på
ejektoranläggningar. Detta område har senare bearbetats
av professor JossÉ17 i
Tyskland. I fig. 14
visas principen för en
sådan anläggning. Ej
ek-torn A alstrar vakuum
över det i evaporatorn
B strilande vattnet H.
Det låga trycket
förorsakar, att vattnet
evaporeras, varefter det av
ejektorn föres in i
kondensorn D och kondenseras där.
Ejektorns dynamik är rätt litet känd av teknikern
och det är därför lämpligt att påpeka, att enkla och
rätt säkra beräkningsmetoder dock finnas.18 Nedan
gives med tillhjälp av fig. 15 en framställning, som
använts å KTH av författaren sedan 1928.
I högtrycksmunstycket, som matas med
panntrycket pB uppsattes hastigheten å drivmediet av
mängden mB till cB, varefter mB blandas med den
insugna ångmängden m., av trycket p2, så att en
blandning erhålles med hastigheten c*. Inför man i
stället för hastigheterna cB och c* de adiabatiska
värmefallen, dels hB för arbetsångan ned till
blandningstrycket p2, dels h* för kompressionen från p2
till pv erhålles lätt följande uttryck för ejektorns
verkningsgrad
Fig-, 14. Ejektoranläggning.
<Pm Cpk
Vej =
V5-
i
h*
— 1
16 [10] Sid. 57—63.
" [11] Sid. 487.
is [12] Sid. 221—228, [6] 1936, sid. 229.
Fig. 16. Ejektorns sugförmåga —— och verkningsgrad.
mB
där cpm och cpk äro strömningskoefficienterna för
högtrycksmunstycket och diffusorn.
I fig. 16 visas kurvor över ejektorns
verkningsgrad, uträknade med hjälp av denna formel.
Verkningsgraden på ejektorn beror tydligen i hög grad
på strömningskoefficienterna i munstycket <pm och
i kompressionsmunstycket cpk. Vanligtvis är <pm X
X <Pk OJ- I detta diagram är även inritat
förhållandet mellan insugen lågtrycksånga m2 och
erforderliga högtrycksångan mB.
Med tillhjälp av detta kan man lätt uträkna, hur
effektfaktorn blir.19 I fig. 17 visas effektfaktorn som
funktion av högtrycksångans tryck under
förutsättning, att kondenseringstemp era turen är ungefär 30°,
evaporatorns temperatur -f- 5° och
pannverknings-graden 80 %.
Med stöd av denna effektfaktor är driftkostnaden
sedan uträknad vid användande av brännolja ut-
19 Ideellt skulle erhållas med TB — driftångans temperatur
£o =
Tß
;– ’r–t’ men erhàlles etot^riej ■ r)B ■ Eo,
T B T, —T.
där rjß = pannverkningsgraden.
? azcz-
sVed årännofre Kostnad 60 ^’/ton &Zlr
Zost-ncccL per tcaZ P* 7<g öre
>
temp rfeyrinø 6hr Kostnad per tcaZ
£?x:empel Sota. >7àr*/m’
&r-dnno//a 2 2S à’"*/tcaZ
"arten. 5.9
a rs-
I 7m/ Sif
•72-1
- Cs
e./s
Vid sootytr mJsie mlattr* antkosi S<-0.6
—.- fOO–––––-. - ef’-<zOß$
Fig. 15. Ejektorns princip.
Fig. 17.
Driftkostnaden för ejektoranläggning och totala
effektfaktorn.
94
18 juni 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
