- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Mekanik /
95

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mekanik

tryckt i öre per tcal kyla. Man finner t. e. vid 8 ata,
att brännoljan kostar 2,25 öre per tcal.
Kylvattenkostnaden blir emellertid rätt betydande. Vid 17
öre m3 blir den 5,9 öre per tcal, totalt sålunda 8,15
öre, medan en kolvkompressor kostar 4,5 öre under
motsvarande förhållanden. Relativa kalorikostnaden
är således n — 1,8. Med 500 timmars drifttid per år
måste relativa anläggningskostnaden för enbart
kylanläggningen hänfört till en
kolvkompressoranläggning således enligt fig. 4 vara mindre än 60 %.
Antaga vi 100 timmar per år, får relativa
anläggningskostnaden vara maximum 85 % av kolvkompressorns
för att kunna konkurrera med denna.

Dessa anläggningsvärden förefalla emellertid icke
alls otänkbara. En ejektoranläggning måste ställa
sig synnerligen billig. Eftersom ångpannan ofta
erfordras för annat ändamål under vintern, behöver
man knappast lägga hela dessa kostnader utan endast
en bråkdel därav på själva kylanläggningen. Själva
ejektorn motsvarar ju en synnerligen liten.bråkdel ur
kostnadssynpunkt i jämförelse med en
kolvkompressor. Trots sin ofullkomlighet med en så dålig
verkningsgrad som endast ca 17 % för ejektorn, kan
denna anläggning tydligen upptaga konkurrensen
med den mest fulländat utförda kolvkompressor. Och
icke nog därmed. Genom att ejektorn förutsatts
arbeta med vatten, ha de stora olägenheterna med
de övriga kylmedierna på grund av deras giftighet
undvikits.

d) Absorptions- och adsorptionsanläggningar.

Dessa anläggningar arbeta med ett
absorptionsmedel (kemiskt verkande) eller ett
adsorptions-medel (fysiskt verkande), som har förmåga att
nedsätta kallångans eller kallmedlets ångtryck högst
betydligt, så att kallångan kommer så att säga att
uppsugas av dessa medier, där det låga ångtrycket
råder.

I fig. 18 visas schematiskt, hur jämviktskurvan
ändras hos ett kallmedium, när detsamma har
absorberats i ett absorberande medium. Man får för ett
och samma kallmedium en ångtryckskurva för varje

Fig. 19. Ångtryckskurvor enl. fig. IS i lämpligare skalor.

Fig. 20. Slutna enstegsabsorptionsmaskiner.

koncentration, dvs. en kurvskara uppstår. Det är
fördelaktigt att även i detta fall såsom visas i fig. 19
inrita ångtryckskurvorna som funktion av log p

och

T

Med tillhjälp av dessa diagram kan den för den
oinvigde rätt så svårfattliga absorptionsmaskinen
överblickas.

I fig. 20 anges överst ett logp och ^-diagram.

Där ha inritats några ångtryckskurvor, dels för
100 %-kallånga, dels för kallångan, när den är
absorberad i absorptionslösning. Tydligen bestämmer
kondenseringstemperaturen t1 högtrycket pv som
måste finnas. Likaledes bestämmer temperaturen i
evaporatorn t2 trycket p2, som måste finnas i
evaporatorn E. Detta tryck p2 bestämmer återigen den
koncentration, som är möjlig i den rika och den
fattiga lösningen, när den kommer från kokaren, i
det att trycket p2 måste ligga något över
jämvikts-trycket, som finnes över den fattiga och den rika
lösningen vid de temperaturer, som råda i
absorba-torn. I absorbatorn höjes koncentrationen ungefär
på det sätt, som visas vid A. Den rika lösningen
föres in i kokaren markerad med K. Där börjar den
avkoka vid temperaturen £kotrik för att sluta vid

^kok fattig*

Med stöd av detta diagram kan man uppskissa
principkopplingsschemat för den kontinuerliga
absorptionsmaskinen, vilket är gjort nedanför
tryck-diagrammet. Där äro alla delar, i vilka högre tryck
råder, lagda högre upp och de delar, där lägre tryck
härska, lagda på en lägre nivå, varjämte de olika kärl,
som tillhöra maskinen, äro placerade under de
temperaturer å ^-skalan, som råda i kärlen.

Man återfinner i detta kopplingsschema samma

linjedragning som i log p och ~ - diagrammet.

Detta åskådningssätt är hämtat från den kände
absorptionsmaskinspecialisten Altenkirch. Man ser,
hur kopplingsschemat för absorptionsmaskinen växer

20 aug. 1938

95

Fig. 18, Jämviktsångtrycket över ett absorberande medium.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:35:56 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1938m/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free