Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik.
givetvis genomsnittliga och vissa kostnader kunna
naturligtvis bli både högre och lägre för en
anläggning än som visas i diagrammet. Medeltalet visar
dock, att anläggningskostnaden för brunnen och
pumpen blir rätt låg. Till dessa värden måste man dock
addera det kylelement, som skall ersätta evaporatorn
vid kolvkompressorsystemet. Man kommer då upp
till de värden, som angivas i den nedre prickade
linjen i fig. 27. Till dessa värden komma sedan
luftkanalerna. Den heldragna linjen visar priset för
en komplett grundvattenanläggning. I diagrammet
ha för jämförelses skull även inprickats värden tagna
från fig. 3 för kolvkompressoranläggningen komplett.
I högra kanten av figuren är även angiven kostnaden
för kolvkompressorn enbart, uppdelad i
huvudkostnaderna: kolvkompressorn, dubbelrörkondensor,
driftmotor, kylyta för luftens kylning.
Utgår man från dessa värden och räknar med den
pumpkostnad, som angives i nedre delen av figuren,
erhålles följande.
Installationspriset per kcal och timme blir endast
0,12 kr. i jämförelse med 0,30 vid kolvkompressorn,
vilket ger en relativ anläggningskostnad av ^ = 0,40.
Den relativa kalorikostnaden blir endast n = 0,13
under förutsättning att kolvkompressorn fordrar 4,5
öre/tcal, medan grundvattenpumpen tager endast
0,6 öre/tcal. Räknar man med en anläggning för
100 000 kcal/h, blir anläggningskostnaden för
grundvattenanläggningen 32 000 kr., medan för
kolvkompressoranläggningen komplett kostnaden blir 53 000
kr. Totala årskostnaden blir 5 000 kr. mindre för
grundvattenanläggningen.
Sammanfattas nu de ovan gjorda undersökningarna
beträffande olika kylmetoder finner man, att
kolv-kylmaskinanläggningen säkert här har flera
medtävlare att räkna med. Speciellt måste man komma
ihåg isanläggningarna och
grundvattenanläggningarna. Även vattenångejektoranläggningar, i
synnerhet där "spillånga" finnes eller där värmebehov
finnes för andra ändamål, böra ihågkommas. Dessutom
måste man vid planeringsarbeten beakta
turbokompressorn för mycket stora kyleffekter. Egentligen
skall man icke koppla ur någon kylningsmetod såsom
fullkomligt utesluten av alla dem, som genomgåtts
härovan, annat än möjligtvis kalluftmaskinen.
Man måste understryka, att de betydande
kapitalutlägg,22 som tydligen äro förbundna med en
kylanordning vid luftbehandling, böra föranleda, att man
noggrant överväger, om verkligen en kylanläggning
behöves och om man under de svenska förhållandena
med den måttliga fuktigheten och temperaturen icke
skulle komma till ett användbart resultat med endast
en riklig, väl planerad ventilation.
Har man dock beslutat sig för en kylanläggning
avsedd för luftbehandling under sommarmånaderna,
är en sak att ihågkomma’, som kan höja värdet hos
dessa anläggningar, nämligen att samtliga
kylproces-ser möjliggöra en viss multiplikation av värmet, som
tillföres driftmaskineriet vare sig detta är i form av
bränsle till en ångpanna eller i form av elektrisk
energi till en motor. Detta gör, att man bör
överväga, om icke anläggningen även med fördel skulle
? *
2 O "C
! OnsAra-ct
jo° 7cyl Tnedlets lem/o ^
fa/tä lufitemp
Fig. 28. Temperaturdiff.-verkningsgraden.
£LÀ~07?077iISA. 77Z£cteL-£e7rip*
cfcJiC yid jsärmeyitor
J_L
^.fconomi&t iemrxsteoriTiq
å Kytmedlet ^
S-OOO x/dr-
J_
J_I
AJ.
Z*u.fte7ii max. Över1c7np över
/önfLnilijt fcyivtzttens näj"
uftfa/ld fccrutenior lönar
22 I U. S. A. kostar en luftbehandlingsanläggning för en
pullmanvagn ca 24 000—40 000 kr. och tager 10 kW.
o S-OOO *-/ar sif.
Fig. 29. Ekonomiska temperaturdifferenser vid värmeytor.
kunna användas för rent uppvärmningsändamål
under vintern. Härigenom förlänges drifttiden,
vilket är av betydelse, och kanske billigare värme
för uppvärmning erhålles än vid vanliga anordningar.
Multiplikationsfaktorn är lika med driftanordningens
verkliga verkningsgrad rj + totala effektfaktorn etot
och antager tydligen vid kolv- och
turbokompressoranläggningar ungefär värdet
0,8 + 4 — 4,8,
dvs. man får ca 4 ggr det värme av en kWh som
erhålles ur en så entropiödslande apparat som t. e. en
elektrisk kamin.
V. Ekonomiska temperaturfall.
Till slut är av vikt att fästa uppmärksamheten på
följande, som inverkar på det lämpligaste
dimensionerandet av kylanläggningar för luftbehandling
med deras ofta synnerligen korta utnyttningstider.
För att erhålla värmetransporter måste man ha
temperaturskillnader vid de värmeytor, som
erfordras vid evaporatorn, där värmet skall uppsugas,
liksom även vid kondensorn, där värme skall avgivas.
Ju större temperaturskillnaden är, desto billigare blir
givetvis värmeytan. Därigenom blir anläggningen
billigare medan driftkostnaden blir större. Att
driftkostnaden blir större är ju självklart, ty maskinen
måste arbeta mellan större temperaturskillnader vid
sin pumpning av värmet. Detta framgår ganska
tydligt av fig. 28, där en storhet, som lämpligen
betecknad med temperaturdifferensverkningsgraden
är uppritad som funktion av det kylande mediets (t. e.
kylvattnets) temperatur Tm under förutsättning, att
den önskade kylda luftens temperatur är Tö, varvid
den senare antagits vara 15° + 273°. Hade man 0°
temperaturdifferens, hade temperaturdifferens
verkningsgraden varit 100 %. Har man emellertid 4°
temperaturskillnad vid såväl kondensorn som
evaporatorn och har man kylvatten av 25°C till sitt för-
17 sept. 1938
101
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
