Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tekn i sk Tidskrift
fogande, erhålles en temperaturverkningsgrad av
endast 50 %, dvs. man måste förbruka dubbelt så mycket
energi som om oändligt stora värmeytor förefunnos.
Det är tydligt, att valet av temperaturfall är en
ekonomisk fråga. I fig. 29 äro en del preliminära
kurvor sammanfattade, till vilka man kan komma
genom en undersökning23 av detta ekonomiska
min.-problem. Den översta kurvan visar, hur den
ekonomiska medeltemperaturdifferensen vid
värmeytor kommer att stiga vid små utnyttningstider per
år. Sätter man den ekonomiska
medeltemperatur-differensen för en anläggning, som utnyttjas under
årets 8 700 timmar, till 1, blir denna för en
anläggning, som har en utnyttningstid av 1 000 timmar, ca
2. Detta beror givetvis på att
anläggningskostnaderna då skola hållas låga.
I den mellersta kurvan visas den ekonomiska
temperaturstegringen för kylmediet (luft eller kylvatten).
Man ser, hur den korta drifttiden medför, att
kylmediets tempera tur stegring skall ligga lägre än vid en
maskin, som utnyttjas hela året, eftersom på detta sätt
maskinanläggningen blir billigare. Yid 500 h/år skall
man tydligen räkna med betydligt mera kylvatten,
relativt, än vid en anläggning med längre drifttid.
-3 Framlägges sannolikt senare i år.
I den nedersta kurvan visas luftens maximala
övertemperatur över förefintligt kylvatten, när luftkyld
kondensor lönar sig. Den visar, att luftens
övertemperatur icke får ligga så högt över kylvattnets
temperatur vid anläggningar, som ha kort
utnyttningstid, som vid lång drifttid.
Utredningen ovan ger kanske trots sin
bristfällighet en viss överblick av ett område, som är rätt nytt
i varje fall för de svenska förhållandena och inom
vilket område tydligen plats finnes för uppfinningar
och för såväl rent tekniskt som utredningsarbete.
Källor:
[1] Refrigeration Engineering.
[2] Heating, Piping and Air Conditioning.
[3] lee and Refrigeration.
[4] Refrigerating Data Book 1937—38. (The Am. Soc.
of Ref. Eng. 1936.)
[5] X. V. A:s meddelande nr 100.
[6] Zeitschrift für die gesamte Kälte-Industrie.
[7] Plank: Amerikanische Kältetechnik. Berlin 1929.
[8] Teknisk tidskrift.
[9] Pohlman: Taschenbuch für Kältetechniker. 10. Auflage.
[10] Ostertag: Berechnung der Kältemaschinen. Berlin 1913.
[11] Schüle: Technische Thermodynamik. 3. Auflage.
Berlin 1917.
[12] Bosnjakovic: Technische Thermodynamik II, Dresden
1937.
Kommer ångmaskineri åter?
översatt och delvis omarbetad artikel av H. NYFFENEGGER i Schweizer. Bauzeitung av den 13 mars 1937.
Här i Sverige kan man förvisso vänta sig ett
nästan enhälligt nekande svar på ovanstående fråga.
Landets ångturbinbyggare hava nämligen genom sina
glänsande prestationer kraftigt bidragit till
befästandet av den uppfattningen, att ångmaskinens tid är
ute.
Om man emellertid kastar endast en flyktig blick
på ångtekniska förhållanden i utlandet, ligger det
nära till hands att på fullt allvar ställa frågan:
"Kommer ångmaskinen åter?" Uttrycket "nöden är
uppfinningarnas moder" passar utmärkt väl ihop
med ångmaskinkonstruktörernas sega kamp
gentemot de framstormande turbin- och
motorkonstruktörerna. Särskilt på det marina området hava under
de senaste åren många nya och goda
ångmaskinskonstruktioner framkommit och resulterat i att en
mängd fartyg försetts antingen med enbart
ångmaskiner eller med kombinerade ångmaskiner och
ångturbiner. I Teknisk tidskrifts häfte nr 7 för i år
angives exempelvis beträffande i Norge under år 1937
sjösatta eller levererade fartyg, att av 30 st.
avsedda för kommersiell trafik 23 st. försetts med
ångmaskiner. Även beträffande ångmaskiner för
stationärt bruk har utvecklingen gått framåt, och i det
följande skall närmare redogöras för konstruktionen
av en sådan modern ångmaskin och för de resultat,
som uppnåtts med denna.
Som bekant omvandlas i vanliga ångkraftverk
endast en ringa del av ångans energi till nyttigt
arbete. Den största delen av energien bortföres, vid
utblåsningsdrift direkt och vid drift med vakuum
indirekt, genom kondensorns kylvatten, till den yttre
omgivningen. Då emellertid vid många industriella
anläggningar erfordras såväl elektrisk energi för
kraft och belysning som ånga för kok- och
uppvärmningsändamål, har man sedan lång tid tillbaka insett
fördelarna av en kombinerad drift med egen
kraftalstring och distribution av avloppsånga för
uppvärmningsändamål. I dylika "värmekraftverk" kan
energien hos ångan från ångpannorna utnyttjas till
nära nog 100 %, och det lönar sig med anledning
härav för många industriella anläggningar, som
alstra erforderlig nppvärmningsånga i egna pannor
men täcka energibehovet utifrån, att övergå till
värmekraftverk. Den maskineffekt, som kan
åstadkommas genom en bestämd ångmängd för
uppvärmningsändamål, är desto större ju större det
tryck-resp. värmefall är, som står till förfogande, dvs. ju
högre ångans tryck och temperatur är före maskinen
vid ett givet mottryck efter denna och givetvis ju
fullkomligare maskinen är. Därvid bör bemärkas,
att för generering av ånga av högt tryck icke
erfordras större bränslemängd än för alstring av ånga
med hitintills normalt tryck. Dessa omständigheter
hava fört därhän, att särskilt i stora
värmekraftanläggningar allt högre ångtryck komma till användning.
Användande av högtrycksånga lönar sig
emellertid i särskilt hög grad om högtrycksanläggningen
kopplas före en befintlig anläggning för vanligt
tryck. De befintliga lågtryckspannorna kunna då
utgöra reserv eller ombyggas till ångackumulatorer.
Avloppsångan från högtrycksmaskinen kan i de be-
102
17 sept. 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
