Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik
s cm
Fig. 20. Glidlager med dämpningsanordning. A. Rotortapp.
C. Lagerkropp. D. Dämpkolvar.
med hänsyn till de goda resultat, som erhållits med
provstänger. Ju mera provstångslik man kan få
en rotor, ju bättre. Så värst slanka kan man ändå
inte göra dem, förrän sammansatta spänningen åker
i höjden.
En annan omständighet, som kan vara av betydelse,
är att maximispänningen i rotorns centrum just
uppträder inuti materialet och ej vid en yta. Om jag
uppfattade doktor Gough rätt vid hans föredrag i
teknologföreningen för några år sedan, så efterlyste
han just ett sådant belastningsfall. Frågan är, om
det låter sig realisera på något annat sätt än genom
att låta ultracentrifugrotorliknande kroppar rotera
eller provas på annat sätt än att köra sönder sådana
provkroppar.
Fig. 20 visar glidlagren med dämpningskolvar
Dv Z)2 och Ds pressade mot axeltappen A genom
oljetrycket i den omgivande kanalen. Den övre
kolven justeras medelst en skruv, så att
lagerspelet blir 0,01 mm. Mycket tunn spindelolja av en
viskositet av 6 mm2/sek. vid 20°C användes. Den
är alltså endast 6 gånger så seg som vatten.
Oljetemperaturen hålles vid 20 à 30°C. Lagren måste
uthärda det tryck, som uppstår, om en cell går läck
och vätskan läcker ut. Det blir vid ett lager av
10 mm diameter och 10 mm längd 200 kg/cm2. Det
går. I normal drift är lagertrycket endast 4 kg/cm2.
Lagerhastigheten är stor, upp till 85 m/sek. Yid
sådana hastigheter och lagertryck bör tappen gå nästan
absolut koncentriskt i lagergången, vilket visar sig
i att lagerarbetet stiger med kvadraten
på varvantalet (egentligen något
snabbare), vilket ju inte alls gäller för mera
normala lager. Detta är dock i full
överensstämmelse med lagerteorien för
excentriciteten = 0, men gör, att lagren vid
maximihastighet, trots att de äro
mycket väl smorda med tunn olja, ta större
lagerarbete än om de gått alldeles torra.
Inga lager ha körts ner i normal drift.
Däremot inträffar något slitage. I det
avseendet har sämsta resultatet
erhållits med en lagermetall, som av
tillverkaren angavs vara den bästa, som
kan framställas. Den var bäst i det avseendet, att
tennhalten var mycket hög.
Centrifugen drives med samma olja som den,
som användes i lagren. Systemet att driva med
oljeturbin har föreslagits av doktor Fredrik
Ljungström och har kommit att karakterisera denna typ
av ultracentrifug. Det har visat sig vara mycket
bra och väl passa ihop med drift i vätgasvakuum.
Fig. 21 visar tvillingturbinerna hos rotor XIX. De
ha ej så hög verkningsgrad, 40 à 55 %, men så äro
också dimensionerna så små och oljan så mycket
tjockare än vatten, att Reynoldstalet, trots att
fallhöjder av 210 m använts, håller sig vid 15 000, som
ju är mycket lågt. Det har visat sig nödvändigt
att ha god parallellstyrning i kanalerna. Med en
3-bladig turbin, som en gång försöktes, gick det
icke att komma upp i mer än 15 000 v./min. Det
är betydligt högre vakuum i avloppet än i vanliga
vattenturbiner.
Fig. 22 visar en centrifugalpump, som byggts för
åstadkommande av tryckolja. Den har 12 hjul av
126 mm diameter och har körd med vatten, givit
60 % verkningsgrad. En sådan pump arbetande
tillsammans med turbiner enligt fig. 21 medger en
varvantalsupp växling på bortåt 60 :1. En total
verkningsgrad av 25 % har uppnåtts med axeltappar av
18 mm diameter, som först användes. Vid de på
senare tid använda 10 mm lagren har verkningsgraden
fallit till ca 17 % men energiförbrukningen nedgått
till ca 3 kW vid 70 000 v./min. Med användning av
Imopump reduceras effektförbrukningen nästan till
hälften härav. Den har kunnat nedbringas till så
små belopp just på grund av det kvadratiska
sammanhanget mellan tapphastighet och lagerarbete.
Det var tidigare en olägenhet med den Svedbergska
ultracentrifugen, att den var dyr i drift. Utomlands
ha byggts centrifuger drivna med luft. Detta system
medger icke högre verkningsgrad, tvärtom, men om
rotorerna få rotera på en luftkudde blir lagerarbetet
mycket litet. Elektrisk drift med hjälp av
högfrekvent växelströmsgenerator beräknas ge mycket dålig
verkningsgrad.
Fig. 23 visar, kurva A, de centrifugalfält, som kunna
uppnås med en spänning i rotorcentrum av 100 kg/mm2
Kurvan gäller för ett avstånd från rotorcentrum till
cell av 65 mm. Den undre kurvan, som visar produkten
av centrifugalfält och cellhålsdiameter, ger ett
maximum vid en celldiameter av ungefär 30 mm,
motsvarande ett förhållande mellan cellhålsstorlek och
avståndet r från rotorcentrum till cell av ungefär 0,45.
Den nämnda produkten är avgörande för den
mätnoggrannhet, som kan uppnås med en rotor. Nu är
ROTOR
Fig. 21.
Turbin och turbinhus. A, B, G, D. Turbin. 1. Axeltapp.
2. Turbinen. 3. Turbininlopp. 4. Turbinavlopp.
15 okt. 1938
121
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
