Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Modellförsök,
några reflexioner av en fartygskonstruktör.
Av civilingeniör KURT SÖDERLUND, Malmö.1
TekniskTidskrift
SKEPPSBYGGNADSKONST
FLYGTEKNIK
Redaktör: NILS J. LJUNGZELL
■ UTGIVEN AV jv £ N SI\A TEH.NOLO G fÖBC N I NG1N.
INNEHÅLL: Modellförsök, några reflexioner av en fartygskonstruktör, av civilingenjör Kurt Söderlund. —
Formel för snabba V-formade motorbåtar, av ingenjör K. Theodor Åsberg. — Yarv och verkstäder. — Litteratur.
— Meddelande.
För den utomstående åskådaren vid ett
modellförsök ter sig onekligen det hela som en trevlig lek,
men för den, som deltager däri som intresserad part
är det ett krävande arbete, fast, det måste i
sanningens intresse medgivas, ett högst nöjsamt sådant.
Jag tänker ej här ingå på någon slags
vetenskaplig utläggning om modellförsök, utan endast beröra
några frågor, som varje fartygskonstruktör kommer i
närmare kontakt med vid utförandet av försök med
modell till något visst fartyg, antingen
vederbörande uppträder såsom varvets åskådande representant
vid tanken eller själv leder försöken.
Av de modellförsökstankar, som stå till vårt
förfogande, finnas sådana, som åtaga sig konstruktionen
av fartygslinjerna helt samt utöva rådgivande
verksamhet vid provens utförande, och sådana, där
uppdragsgivarens representant får övertaga ledningen,
givetvis med begränsning vad beträffar tiden för
försökens utförande, och där tankpersonalen endast
verkställer körningarna och därmed sammanhängande
arbeten, men ej få lov att giva några som helst råd
beträffande konstruktionen.
Vilken tank man vid ett givet tillfälle kommer att
anlita är ju delvis beroende på kostnaderna och
tillgänglig tid vid tanken. Men även andra synpunkter
kunna hava inflytande på val av provningstank. En
absolut fordran på fullständigt hemlighållande
beträffande resultaten av försöken måste uppställas,
och härutinnan äro säkerligen samtliga tankar fullt
lojala mot resp. uppdragsgivare, men vid de
rådgivande tankarna är det ofrånkomligt att
tankpersonalens erfarenheter från föregående försök komma
efterföljande uppdragsgivare till godo. Detta är
naturligtvis för den senare enbart bra, men det
varv, som kanske lagt ner mycket arbete och stora
kostnader på experiment för att få fram en god
modell, är kanske ej fullt så tillfredsställt, då ett
konkurrerande företag indirekt genom tanken drager
fördel av dess arbete. Från denna sida sett är givetvis
de icke rådgivande tankarna att föredraga och det är
utan tvivel både intressantare och mera lärorikt för
konstruktören att på egen hand giva sig in på en upp-
1 Föredrag:, hållet vid Svenska teknologföreningens avd. för
Skeppsbyggnadskonst ordinarie höstmöte den 27 november
1937.
gift. Antingen tanken tillhör de rådgivande eller
icke rådgivande måste den framför allt vara ett
fristående opartiskt företag, dit vilket varv som helst
med fullt förtroende kan vända sig.
Vad är då från fartygskonstruktörens synpunkt
ändamålet med ett modellförsök? I regel blir
uppgiften, att inom ramen av de givna förutsättningarna
experimentellt framkonstruera de för framdriften
mest ekonomiska fartygslinjerna och
propulsionsorga-nen. Förut har nog i många fall försöken gjorts som
ett slags kontroll på att den beräknade effekten är
tillräcklig för den kontrakterade provtursfarten, och
försöket har bestått i ett enkelt släpförsök. Med de
hjälpmedel en konstruktör med någon erfarenhet
numera har till sitt förfogande i form av standardserier
för motstånd och propellerdata samt i varvens
samlade erfarenhet från byggda fartyg, torde det
problemet räknemässigt kunna lösas och kostnaderna för
ett sådant modellförsök vara bortkastade till liten
nytta. Med den ökade konkurrensen, icke minst
mellan varven och företag, som exploatera patenterade
linjer av den ena eller andra formen, är det
nödvändigt för varven att producera fartyg, som verkligen
ligga på toppen vad ekonomi beträffar. Att göra
detta utan hjälp av ett modellförsök, vill jag påstå,
är omöjligt. En erfaren konstruktör kan måhända
rita linjer och propellrar, som måste betraktas som
mycket goda, men att de äro de bästa som i
ifrågavarande fall för närvarande kunna presteras, är
mycket osannolikt. Skulle så vara fallet, får man nog
betrakta det som en lyckträff. Vi måste taga
modellförsöket till hjälp och att härvid nöja sig med enbart
släpförsök är icke tillräckligt. Det är visserligen
sant, att i de flesta fall fartyget med det minsta
motståndet är det bästa, men absolut säkert är det ej.
Det är litet värt att ur motståndssynpimkt hava ett
gott skrov men en dålig propulsion, som drager ned
totalresultatet. Skrov- och propellerkonstruktioner
hänga så intimt tillsammans med varandra att det är
otänkbart att konstruera endera delen utan att taga
hänsyn till den andra. Jag skulle vilja säga att
sett ur fartygskonstruktörens synpunkt är propellern
snarare en del av skrovet än av maskinanläggningen.
Därför bör skrov och propeller även prövas
tillsammans. Med ett par exempel skall jag belysa huru
22 JAN. 1938. HÄFTE 1
1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
