Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
tåtet av två variationer av samma modell (I och II),
bägge provkörda med samma deplacement och med
två olika propellrar, varav den ena (A) med konstant
och den andra (B) med variabel stigning. Resultaten
D’l> x V3
äro framställda som konstanterna C,
EPS
och
Fig. 1.
Form A — heldragna linjer.
„ B — streckade „
förhållandena kunna gestalta sig. Fig. 1 visar en del
av spantrutan till förskeppet av ett fartyg, där de
heldragna linjerna återgiva den ursprungliga
modellen (form A), som inom parentes var en mycket god
modell och de prickade en ändrad form (form B).
Ändringen i undervattenslinjerna är som synes ytterst
obetydlig och hela ändringen gjordes enbart ur
skönhetssynpunkt för övervattenskroppen, men medförde
likväl den lika oväntade som glädjande
effektminskningen med 5 %, trots att deplacementsminskningen
endast uppgick till 0,05 %. Fig. 2 framställer resul-
/)’/> X V3 . . , EPS
10 = WPS s verkningsgraden v, = .
Det visar sig att vid den ena skrovformen (/)
passar propellern A bättre och vid den andra (II)
propellern B. En tredje form av samma modell som
föregående gei exempel på att en förändring av
formen, som medför ett ökat motstånd, likväl på grund
av en gynnsammare propulsion kan giva ett bättre
totalresultat. I fig. 3 återgivas resultaten av modell
II med propeller B eamt modell III med samma
propeller. Förändringen av modellen har i detta fall
medfört att just vid driftsfarten en bättre propulsion
åstadkommits.
Om vi antaga att konstruktören själv fått övertaga
ledningen av försöken, hur bör han då planlägga och
genomföra dessa? För att han över huvud taget
skall hava någon utsikt att gå i land med uppgiften
bör han naturligtvis äga kännedom om möjligheterna
beträffande tillverkning och ändringar å fartygs- och
propellermodeller samt vara fullt förtrogen med de
beräkningsmetoder, som användas.
Ehuru idealet vore att arbeta med flera modeller
får man nog med tanke på tiden och kostnaderna i
de flesta fall nöja sig med en modell. Då det är
betydligt enklare att vid ändringar å modellen skära
av litet deplacement än att lägga till, kan man
lämpligen göra begynnelsemodellen något för stor. Det
tillagda deplacementet lägges så, att spantkaraktären
bibehålles ävensom tyngdpunktsläget. Om man vid
körningarna med modellerna hela tiden bibehåller
deplacementet konstant lika med normaldeplacementet,
kommer givetvis djupgåendet att variera något och
även motståndet, mest på grund av variationen i
Fig. 2.
Fig. 3.
4 22 jan. 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
