Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik
Fig. 8. Modell av ett tankfartyg med Maier-form, körd vid hastigheter, motsvarande ca 13 och 15 knop.
att man får ett begrepp om vilka storheter, som
ändrats, då en viss ändring gjorts å modellen. Det är
därför lämpligt att omräkna värdena till dimensions-
v
lösa storheter. För hastigheten kan då väljas–
S[L
v ...
eller —Vilketdera som väljes är egentligen en
\Jg.L
smaksak och beror på vilkets systems siffervärden,
man är mest van att räkna med.
För effekterna får man i brist på bättre nöja
D’I3-V3
sig med admiralitetskonstanterna Ce —
D’l> • v3
Cw — — - . Att dessa s. k. konstanter lida av all-
lr i o
varliga brister, då det gäller en jämförelse olika fartyg
emellan, är alltför välbekant. Utom det att
friktionsmotståndet ej följer likformighetslagen, vilket influerar
på konstanterna, inverkar även fartygens relativa
dimensioner, fyllighetskoefficient, tyngdpimktsläge,
varvantal m. m. Det torde vara omöjligt att frambringa
en jämförelsekonstant, som tager hänsyn till samtliga
dessa faktorer. Gäller det enbart att ur
fart-effektsynpunkt jämföra olika fartyg, kan man naturligtvis
utan vidare jämföra Ce- och Cw-värdena, omräknade
för samma fartygslängd, men därmed är man föga
hjälpt. Att en jagare är lättare att driva fram genom
vattnet än ett lika långt lastfartyg vid samma
hastighet torde varje skeppsbyggare känna till utan
modellförsök. Vid utförandet av ett modellförsök gäller det
i första hand att jämföra de olika varianterna av en
modell med varandra, och härför kan naturligtvis
de beräknade Ce- och C värdena duga, fastän man
lika bra direkt kan jämföra effektkurvorna, samt i
andra hand att bilda sig ett begrepp om huru pass
gott resultat, man nått jämfört med andra fartyg av
samma storlek och dimensioner, och vad som på
teknikens nuvarande ståndpunkt är möjligt att nå inom
ramen för konstruktionsförutsättningarna. Denna
uppskattning av det bästa möjliga blir ju även i
viss mån avgörande för, huru länge ett försök skall
pågå, och om det finnes utsikter till ett bättre
resultat än de redan uppnådda. Då de jämförelsefartyg,
för vilka man eventuellt har tillgängliga modellför-
söksdata, ytterst sällan äro direkt jämförbara med
försöksmodellen får man vara mycket försiktig vid
användandet av Ce- och Cw -värdena, så att ej några
felslut beträffande modellens godhet göres. Ju
rikhaltigare jämförelsematerial, man har, desto lättare
blir bedömandet. Ehuru nedbringandet av
axeleffekten eller höjandet av Cw-värdet är av störst intresse,
bör man likväl ej vid ett försök underlåta att av de
tillgängliga försöksresultaten klargöra för sig vad
som gjort att en eventuell förbättring kommit till
stånd eller med andra ord, vilken verkan en ändring
å modell eller propeller haft. Man bör därför så långt
möjligt analysera resultaten från varje körning samt
ihågkomma att aldrig göra mer än en ändring i
sänder. Det är möjligt att ett försök härigenom tager
längre tid i anspråk och drager större kostnader, men
i gengäld får man en klarare bild av orsak och
verkan, varigenom den egna erfarenheten riktas till
gagn vid framtida konstruktioner och modellförsök.
Av de förut nämnda försöksvärdena kan man
direkt beräkna propulsionsverkningsgraden «=
WPS
W
och sugfaktorn t — 1 — . Propellerverkningsgrad
o
(rjp) och "wake"- faktorn (a>) kan man likväl ej
komma åt med mindre ett försök med frifarande
propeller utföres. Detta är ej absolut nödvändigt men
då kostnaderna härför äro relativt små, bör man ej
underlåta att utföra detsamma. Man får då även
propulsionsgraden uppdelad i sina element, samt får
möjlighet att jämföra propellerns verkningsgrad
frifarande och kombinerad med fartyget.
Så vänder man åter hem från ett modellförsök
nöjd och belåten med vunna resultat eller måhända
litet missräknad för att resultaten ej motsvara
förväntningarna. Så småningom blir fartyget
färdigställt och provturen kommer. Hur stämma nu
resultaten i verkligheten med modellförsöken? Det är
egentligen ytterst svårt att konstatera detta. Att
vänta sig full överensstämmelse vore att sätta sina
anspråk alltför högt, då man betänker att vissa
skiljaktigheter alltid finnas mellan de förhållanden
varunder modell och fartyg provköres, vilka nödvändigt
måste medföra att fartyget uppvisar sämre resultat
22 jan. 1938
5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
