Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
med uppgiften är att noggrant studera vågbilden,
helst genom uppritsning å modellen eller
fotografering vid driftsfarten, och med ledning av denna
bild söka åstadkomma en förändring till det
gynnsammare. Genom ändring av
deplacements-fördelningen och spantformen är det möjligt att inom
vissa gränser flytta på läget av de olika primära
vågsystem, vilkas resultat den synliga vågbilden
utgör, så att de delvis utsläcka varandra. Härvid är
att märka att, förutom bog- och häckvågssystemet
med sina vågtoppar i närheten av stävarna,
partierna närmast för och akter om det parallella
mittskeppet alltid förorsaka en vågdal, visande att ett
visst undertryck här är rådande. Målet är att pressa
ned våghöjden och få fram en jämnt förlöpande våg
utan några diskontinuiteter, vilka tyda på en viss
oro i vattenströmningen. Fig. 5 visar våglinjerna hos
ett fartyg med två olika förskepp vid praktiskt taget
samma fart. Ehuru en relativt god modell kan dessa
vågbilder tjäna som exempel på en vågkontur, som
kan förbättras. Den streckade vågen uppvisar en
icke önskvärd extra vågtopp i förskeppet, vilken
genom omändring av förskeppet eliminerats, varvid
en våg enligt den heldragna linjen erhållits.
Samtidigt har en förbättring av axeleffekten med ca 5 %
åstadkommits. Även denna våg kunde sedermera
ytterligare förbättrats. Goda vågbilder för ett far-
tyg med relativt hög fart ( V_ — 0,231 och 0,253]
w 9-L I
återgivas i fig. 6.
Fotografierna i fig. 7 och 8 visa goda vågsystem
för tre olika fartyg. Överst i fig. 7 återfinnes
modellen till samma fartyg, vars våglinjer återgivits i
fig. 6 och underst ett snabbgående motorfartyg med
v
å = 0,695 vid en fart–-= 0,217. Modellen i fig. 8
\jg.L
representerar ett relativt fylligt tankfartyg med Maier-
v
form, kört vid två olika farter:–––= 0.171 och 0,197.
Det bör här påpekas att man vid jämförelse och
bedömning av vågsystemens utseende ej endast tager
hänsyn till fartygens relativa hastigheter utan även
dimensionsförhållanden och fyllighet.
Under modellförsökets gång får man så gott som
omedelbart kännedom om motstånd (W),
propellertryck (S), släpeffekt (EPS), axeleffekt vid propellern
(WPS) samt varvantalet (n). Då det icke endast
gäller att jämföra olika former för samma fartyg utan
även att bilda sig en uppfattning om huru pass gott
eller dåligt det provade fartyget är jämfört med
andra fartyg, äro dessa uppgifter enbart icke
tillräckliga. Dessutom bör resultaten givas en sådan form,
Fig. 7. övre bilderna: Modell av M/S "Gotland", körd vid hastigheter, motsvarande 12 och 13 knop.
Undre bilden: Modell av ett snabbgående motorfartyg, körd vid en hastighet, motsvarande 16 knop.
4
22 jan. 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
