- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Skeppsbyggnadskonst och flygteknik /
41

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik

liven, som äro av tunn plåt och genom diagonala
dragfält överföra skjuvspänningar av större magnitud
än bucklingshållfastheten hos balklivet, utgöra två
sidor av bränsletanken, medan vingbeklädnadens
över- och undersida jämte transversala skott utgöra
de övriga begränsningsytorna. Vanligtvis beläggas
alla sömmar med ett syntetiskt material, och vidare
använder man sig av liten nitdelning i
plåtkonstruktionerna för att förhindra läckor att uppstå. Andra
metoder äro också under utarbetande, men äro av
konfidentiell natur.

Ett flertal både civila- och militära flygplan hava
utförts med dylika inbyggda bränslebehållare.
Typiska exempel på plan med inbyggda bränslebehållare
äro "Lockheed 14" (fig. 6), "Martin Clipper" (fig. 7),
"Seversky"-jaktplan samt "Bells" nya stridsplan.

Slätbeklädnad.

Vindtunnelprov utförda vid större
luftströmshastig-heter hava utvisat att motståndet, som orsakas av
nithuvuden i luftströmmen, är avsevärt. Naca har
undersökt den inverkan, som olika nithuvuden och
plåtsömmar hava på ytfriktionen, och resultaten av
dessa prov påvisa vikten av att hava släta
beklädnader. I Amerika har man på sista tidén börjat
använda försänkta nitar i plåtbeklädnaden i stor
utsträckning. Så t. e. är det nya "DC-4"-planet helt
och hållet utfört på detta sätt. De nitningsmetoder,
som användas, variera, men i allmänhet försänkes
niten i plåten och huvudet formas i en och samma
arbetsoperation. •

Trehjuliga landningsställ.

Detta är ingen ny uppfinning, utan användes i stor
utsträckning i flygmaskinens barndom. På grund av
lufttrafikförhållandena i Staterna, vilka medföra
nödvändigheten av att utföra landningar i dimma, har det

Fig. 10. Interiör av fiygkroppsverkstaden vid
Douglas-fabriken.

trehjuliga landningsstället åter kommit till
användning i en modernare form. En "Dolphin"-amfibian
utrustades för något över två år sedan med ett
trehjuligt landningsställ och utprovades grundligt av
armén. På grund av de tillfredsställande resultaten
av dessa prov, har det nya 42 passagerare-planet
(fig. 2 och 11), som nyligen fullbordats vid
Douglas-firman utrustats med ett indragbart dylikt
landningsställ, och det är mycket troligt att de nya bombplanen
som komma att konstrueras, bliva rustade på samma
sätt.

Lufttäta, med kompressorer försedda passager ar
-salonger.

Det råder knappast något tvivel om att de
reguljära lufttrafiklinjerna inom de närmaste åren komma

Fig. 11. Montagehallen vid Douglas-fabriken med jiggarna för DC-4-planet.

16 juli 1938 41

iiil»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:36:05 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1938s/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free