Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
SKEPPSBYGGNADSKONST
FLYGTEKNIK
Redaktör: NILS J. LJUNGZELL
UTGIVEN ftV SVENSKA T E.K. N O L. O O f O R E N UN G E N.
INNEHÅLL: Propellrar med vridbara blad, av docent H. F. Nordström. — Litteratur.
Propellrar m ed vridbara blad.
Av docent H. F. NORDSTRÖM, Stockholm.1
Idén att använda propellrar med blad, vilkas stigning
på något sätt inifrån fartyget kan inställas efter
de förhandenvarande driftförhållandena, är som
bekant mycket gammal. Hittills har idén knappast
kommit till någon större användning vid andra
fartyg än fiskefartyg. För dessa har anordningen
med vridbara blad stor betydelse. Vanligen brukar
omställningen av bladen ske på rent mekanisk väg
medelst en i den ihåliga propelleraxeln förskjutbar
stång; det gäller då oftast relativt små
maskineffekter. På den allra sista tiden har man på olika håll
arbetat på att förbättra anordningen för bladens
omställning, särskilt med användande av oljetryck,
varigenom även stora maskineffekter kunna komma
ifråga. Det härefter följande föredraget av
överingenjör Englesson utgör ett vittnesbörd härom.
Med tanke på det sålunda återuppvaknade intresset
för propellrar med vridbara blad finnes det anledning
att undersöka, vilka fördelar dylika propellrar
eventuellt erbjuda för fartyg i allmänhet. Jag skall i det
följande försöka bidraga till en sådan undersökning.
Det kommer att ske med hjälp av en del exempel,
hänförande sig till några konkreta fall.
Given propellerdiameter och given gränskarakteristika
lör maskinen.
Det första exemplet hänför sig till en bogserbåt.
För ett dylikt fartyg har en propeller beräknats
med utgående från följande data:
Axeleffekt ........... N0 = 450 hk,
Varvantal ........... n0 =132 varv/min.,
Axelmoment således .. M0 ^ 2 440 mkg,
Fart vid frigång och
vindstilla .......... vso=ll,o knop,
Medströmsfaktor .....w = 0,io,
Framdriftsfart ....... ve0 = (1—rø) vs()=5,08 m/sek.
Härav erhålles för propellern:
Diameter ........................D — 2,86 m,
Stigning ...........’.. H =2,86 m,
(Bladantal ........... =3,
AJAd ............... eg 0,45).
För denna propeller, vilken som synes beräknats
i Föredrag hållet vid Svenska teknologföreningens
avdelnings för Skeppsbyggnadskonst ord. vårmöte den 6 maj 1938.
för frigång, kan man nu beräkna1 den axiella
tryckkraft som den presterar vid andra framdriftsfarter
än veo, dvs. vid andra driftförhållanden än de för
vilka den beräknats. För att uppgiften skall vara
bestämd, måste man därvid tänka sig en given
gränskarakteristika för maskinen. Vi utgå i detta fall från
det förenklade antagandet, att för varvantal n < n0
är momentet konstant = M0, dvs. att den disponibla
maskineffekten (hänförd till axeländan omedelbart
före propellern) varierar proportionellt mot n (se
maskinschemat i fig. 1). Vid n = n0 förutsättes, att en
regulator ingriper på sådant sätt, att effekten faller
ned till noll.
I fig. 1 visas medelst streckade kurvor, hur den
axiella tryckkraften T, propellerverkningsgraden
relativa effekten NjN0 och relativa varvantalet n/n0
därvid variera med framdriftsfarten ve; för n<n„
äro tydligen kurvorna för N/N0 och njn0 identiska.
Motsvarande fartygsfart är även angiven, under
antagande av ett konstant .värde på medströmsfaktorn
w = 0,10.
Ovanstående gäller för den ifrågavarande
propellern med fix stigning. Om man nu i stället gör
samma beräkningar2 med oförändrad diameter men
låter stigningen vara fri och samtidigt inför
villkoret att såväl varvantalet som momentet äro
konstanta = n0 och M0 resp., dvs. effekten konstant,
så får man tydligen en visserligen ej fullt riktig men
dock tillräckligt upplysande bild av de fördelar vid
bogsering, som ernås om vridbara blad användas i
det föreliggande fallet. (För ett blad med konstant
stigning vid en viss normalinställning blir, som vi i
det följande skola se, vid vridning stigningen ej
längre konstant i olika punkter av bladet. Inverkan
av den relativt stora navdiametern, som följer med
i Det skulle föra för långt att här i detalj redogöra för
hur dessa beräkningar utförts. De kunna göras på många
sätt. I föreliggande fall äro beräkningarna byggda på
modellförsöksresultat, erhållna vid K. T. H:s skeppsbyggnads-
laboratorium med propellrar med D — 0,150 m. Resultaten äro
därvid uttryckta genom de s. k. propellerkarakteristikorna,
dvs. T/qD^iiI, M/qD^uI och ^ som funktion av
framdrifts-talet ve/Dn. Vid fixt stigningsförhållande behöver endast
den mot detta stigningsförhållande svarande kombinationen
av karakteristikor användas, medan vid varierande
stigningsförhållanden karakteristikor för tillgängliga olika
stigningsförhållanden komma till användning. Likaväl kunna
Schaff-rans kurvor över T/D2 i?2 n2, M/D2 HS «2 och ^ som
funktion av "verkliga" slipen (1 — ve/Hn) användas.
16 juli 1938. häfte 7
57
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
