Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Johnson-linjens motorfartyg- "Argentina" (byggt 1935). Den öppna styrbordssidan visar maskinanläggningen samt stuvningen
av fartygets första hemgående last från Sydamerika.
på ett mycket instruktivt sätt åskådliggör
maskinanläggningen, inredningen, stuvningen i lastrummen
m. m. Det är verkligen nöjsamt och nyttigt att i
detalj studera allt vad denna modell har att uppvisa.
Vidare se vi modeller av "Prinsessan Ingeborg" (1905)
och "Suecia" (1912), vårt lands första oceangående
motorfartyg.
Erik Brodins red. a-b. visar oss ångfartygen "O. A.
Brodin" (1914) och "B. G. Kronberg", båda av stort
intresse, enär de åskådliggöra stuvningen och
surr-ningen av däckslaster av trä. En bolaget tillhörig
tredje ångare, "Arcturus" (1918), är även framställd
i modell.
Med Trafik a.-b. Grängesberg—Oxelösund och dess
verksamhet sammanhänger en intressant stor modell,
som ger en förträfflig bild av lastningsanordningarna
vid Narviks malmkaj. Två av bolagets stora ångare,
"Norrbotten" och "Kiruna" äro å modellen förlagda
vid kajen. Vidare märkas modeller av f. d. ångaren,
numera motorfartyget "Wollrath Tham" (1909) och
det stora motorfartyget "Nuolja" (1923).
Ångfartygs a.-b. Tirfing representeras av
motorfartyget "Birkaland" (1935), byggt enligt "den nya
tidens" linjer, och längre bort på samma sida av salen
se vi
tankfartyget "Zoroaster" (1923) tillhörigt
generalkonsul Hagelin.
Vi komma så till fyra stora rederier i Göteborg,
nämligen
Svenska ostasiatiska kompaniet med ångfartyget
"Ceylon" (1911) och motorfartyget "Peiping" (1931);
Rederi a-b. Svenska Lloyd med
passagerarfartyget "Patricia" (1901) och lastfartyget "Hibernia"
(1920);
Svenska America Mexico linjen med den stora
modellen av motorskeppet "Vasaholm" (1929) och
Svenska Amerika linjen, som representeras av den
imponerande modellen av det av tiotusental
ame-rikafarare kända motorfartyget "Gripsholm" om
23 600 ton.
Slutligen må nämnas en modell av statsisbrytaren
"Ymer" (1933), vilket fartyg är försett med
dieselelektriskt propellermaskineri.
Väggarna i denna stora sal uppvisa kartor över
inrikes och utrikes sjöfartslinjer 1936 samt en stor
översiktskarta över svenska utrikes sjöfartslinjer
1938. I sistnämnda karta äro inlagda hundratals
ljuspunkter, vilka med hjälp av en vanlig
telefon-fingerskiva kunna gruppvis tändas för att visa de hamnar
runt jorden, som beröras av de olika linjerna samt
vårt lands på linjerna fördelade förnämsta
export-och importvaror.
Sjöfartsavdelningens utrymme i källarvåningen
består, såsom förut nämnts, av den under trofésalen
liggande stora sal, som kommer att ägnas
hamn-väsendet, lots- och fyrväsendet, sjökarteverket samt
segel- och motorbåtssporten. Dessa samlingar hava
ännu ej kunnat uppordnas, men komma säkerligen att
i färdigt skick bjuda på mycket av intresse.
Museets bibliotek
är gemensamt för de två avdelningarna, men är
uppdelat i två stora huvudgrupper, den ena berörande
örlogsflottan, den andra sjöfarten och vad därtill
hörer. Detta bibliotek, som redan har en ganska stor
omfattning, torde nog efter hand väsentligen utvidgas.
Utan tvivel kommer detsamma att bliva av största
värde för på det maritima området kunskapssökande
och därvid även för sådan begränsad forskning, som
ej behöver gå utanför de tryckta källorna. När det
gäller forskningsarbete i egentlig bemärkelse, står
flottans arkiv, numera inordnat i riksarkivet, till
allmänhetens förfogande. Detta flottans arkiv
omspänner icke allenast vårt sjövapen utan även vår
sjöfarts och vår sjöhandels historia — allt uti oräkneliga
massor av dokument bundna i kalvskinn och läder.
Det har tagit flera decennier att uppordna och
foga samman allt det, som slutligen skulle få gestalt
uti vårt vackra Sjöhistoriska museum i Stockholm.
Det som en gång endast var en hägring vid
horisonten, kom under årens lopp allt närmare och tog allt
fastare former. Nu står det förverkligat mitt ibland
oss. Ännu är museet ej fullt färdigt — men vad
betyder detta inför det faktum, att ett museum aldrig
kan bliva fullbordat. Det är liksom ett levande väsen
underkastat ständig utveckling. Dess livgivande
ande är den av ansvar och omutlighet besjälade
forskning, som intet museum av vad slag det vara må kan
vara förutan.
56
16 april 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
