Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik
något slag, kan man även med fasta blad ordna så
att vid varje driftförhållande full effekt uttages ur
maskinen. Om man gör liknande beräkningar som
förut men under följande förutsättningar:
fix propeller (samma som förut med fasta blad) och
konstant effekt N0 vid alla varvantal
kommer man till en tryckkraftkurva, som ligger något
under den heldragna T-kurvan i fig. 1. I
verkligheten har man även att taga hänsyn till växelns
verkningsgrad.)
I ovanstående exempel har normalpropellern
beräknats att framför allt passa för frigång. Man kan
naturligtvis, och gör det även ofta vid bogserbåtar,
likaväl beräkna propellern så att den i första hand
passar ett visst bogseringsfall, exempelvis
ytterlighetsfallet "dragning i kaj". I anslutning härtill
bygger nu fig. 2 på följande förutsättningar. För
fyra olika stigningsförhållanden äro propellrar
beräknade, som vid dragning i kaj, dvs. ve — 0 eller
slip = 1, tillgodogöra full effekt N0 vid varvantalet
n0. Dessa propellrar få då de värden å diametern,
som angivas i fig. 2. Som väntat erhålles därvid den
största tryckkraften med den propeller, som har det
minsta stigningsförhållandet; samtidigt är emellertid
diametern för denna för stor för det föreliggande
fartyget. Vidare synes att större tryckkrafter kunna
erhållas än förut med vridbara blad men med
diametern bestämd på basis av bästa möjliga propeller
vid frigång. Som lätt inses av fig. 1 inträffar detta,
då stigningsförhållandet är mindre än ca 0,65
(motsvarande D — 2,86 m).
Med stigningen fix i varje fall hava nu vidare
beräknats T, rj och n för olika värden å ve under
samtidigt antagande, att maskineffekten är konstant
N0 vid olika varvantal (se maskinschemat i fig. 2).
Varvantalet kommer därvid att gå upp över n0
varför vi måste förutsätta, att detta är möjligt och
till-låtet. Som synes, och som självfallet är, giva alla
dessa propellrar sämre fart vid frigång än den
propeller, som speciellt beräknats för frigång. Ännu
sämre fart vid frigång skulle givetvis erhållas, om
maskinen vore försedd med regulator inställd på
varvantalet n0.
Nu kan givetvis vilken som helst av propellrarna
i fig. 2 tänkas vara försedd med vridbara blad och
återigen kan man då, genom lämplig vridning av
bladen, ordna så att vid alla värden på ve
varvantalet n är konstant —n0 (och effekten = N0). De
propellrar, som därvid äro av intresse, äro de, för
vilka tryckkraften vid dragning i kaj är större än
det värde, som erhölls med vridbara blad i förra
alternativet, då propellern beräknades för frigång.
Som förut framhållits gäller detta i föreliggande
exempel för propellrarna med stigningsförhållandet
< 0,65. Här intressera oss således propellrarna med
diametrarna 2,945 och 3,356 m, varvid dock den senare
diametern är för stor för det ifrågavarande fartyget,
som förut påpekats. Tryckkraftkurvorna för dessa
komma att från v e = 0 successivt höjas, men komma
dock att skära fartygets motståndskurva för lägre
värden å farten än vs = 11 knop. En förbättring
inom det tyngre bogseringsområdet kan således
åstadkommas på detta sätt, dock alltid åtföljd av
en större eller mindre förlust i fart vid frigång.
Naturligtvis kan man även tänka sig en
kompromiss mellan de två ytterlighetsfallen:
Fig. 2. Propellern för bogserbåten i fig. 1 beräknad att
utnyttja full maskineffekt vid "dragning i kaj" (fasta blad).
1. propellern beräknad för att giva högsta möjliga
fart vid frigång och
2. propellern beräknad med tanke på att — inom
de diametervärden, som av lokala skäl kunna komma
ifråga —■ giva så stor tryckkraft som möjligt vid
dragning i kaj.
Även vid en dylik kompromiss skall man finna, att
anordning med vridbara blad erbjuder fördelar
utöver fasta blad.
Att fördelar med vridbara blad skulle vara att
vinna vid en bogserbåt, var från början klart. Vi
skola nu se, huru förhållandena gestalta sig vid ett
lastfartyg. Som exempel taga vi ett mindre
lastfartyg med ett deplacement vid lastläge = 1 600 ton.
Propellern beräknas med följande förutsättningar:
Axelmoment1 ...... M0 = 2 400 rnkg,
Varvantal ......... n0 — 120 varv/min.,
•.•Axeleffekt .........N0 S 409 hk,
Fart vid lastläge och
vindstilla ........ vs0 = 9,o knop,
Medströmsfaktor ... w = 0,256,
•••Framdriftsfart...... veo = 9 • 0,sii4 (1 — 0,256) =
— 3,447 m/sek.
Därav erhålles D = H = 2,80 m.
(Av en tillfällighet blir stigningsförhållandet även
i detta exempel = 1.)
På basis av liknande beräkningar som i förra
exemplet är fig. 3 uppgjord, d,els med fix stigning H =
— 2,80 m och dels med stigning, som förändras så, att
N alltid = N0 och n = n0; i båda fallen med I) =
— 2,80 m. Som synes av maskinschemat i fig. 3
förutsattes för n> n0 tre fall, nämligen
1. konstant moment = M0,
2. „ effekt = N„ och
3. „ varvantal = n0 (regulator).
I figuren är inlagd fartygets motståndskurva för
lastläge och vid vindstilla; som framgår av ovanstående
är propellern beräknad att passa detta fäll. Vidare
är motståndskurvan för ett lättläge inlagd. I båda
fallen hava kurvorna vederbörligen korrigerats för
inverkan av propellerns sugning. Slutligen är den
resulterande motståndskurvan vid lastläge och motvind
av 20 m/sek. styrka inritad.
1 Samma maskin, som i förra exemplet.
n/n0
16 juli 1938
59
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
