Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 3.
10
W ont.-0,256
Skillnaden mellan fasta och vridbara propellerblad
vid ett mindre lastfartyg.
Som synes äro — från hittills behandlade
synpunkter — fördelarna med vridbara blad ej så stora
som i förra exemplet med bogserbåten. Fortfarande
gäller dock, att med vridbara blad kan fartygets
igångsättningstid hållas kortare än med fasta blad,
full maskineffekt N0 kan utnyttjas i alla situationer,
och ofullkomliga beräkningar kunna "korrigeras".
(Fig. 3 kan i sina huvuddrag sägas vara typiskt
för ett fartyg, vilket som helst. Yi kunna därför
använda fig. 3 för att studera förhållandena vid ett
flerpropellerfartyg. Vi tänka oss t. e. att ett fartyg
är försett med tre lika maskiner, arbetande på var
sin propelleraxel. För enkelhets skull tänka vi oss
vidare, att alla tre propellrarna äro lika samt att
vid gång med samtliga maskiner
propellertryck-kraften är lika på var och en av dem. På varje
propeller kommer’ således 1/3 av fartygets totala
motstånd [korrigerat för propellrarnas sugning]. Om vi
nu låta fig. 3 representera t. e. mittmaskinen, så
kommer tydligen motståndskurvan i fig. 3 [lastläge] att
representera detta V3-motstånd. Tänka vi oss nu,
att endast mittmaskinen arbetar och att
ytterpropell-rarna äro frikopplade och förutsätta, att dessa därvid
ej giva anledning till något extra motstånd, så
kommer tydligen den arbetande propellern att hava att
övervinna det totala motståndet, dvs. en kurva, som
erhålles genom att multiplicera ^-motståndet med
3. Skärningspunkterna mellan den så erhållna
kurvan och våra förut erhållna tryckkraftkurvor komma
att visa skillnaden mellan det fallet, att
mittpropellern är försedd med vridbara blad eller med fasta
blad. I förra fallet kommer full effekt att kunna
uttagas ur den arbetande maskinen, medan i senare
fallet varvantalet på maskinen och därmed effekten
kommer att sjunka, med därav följande
fartminskning.)
Vi skola härefter tänka oss att maskineriet i
föreliggande exempel utgöres av två lika maskiner, som
på något sätt äro kopplade till den gemensamma
propelleraxeln. Vidare skola vi tänka oss, att
driftproblemet för fartyget ligger så till, att ibland önskar
man köra med båda maskinerna och ibland endast
med en av dem. Propellern förutsättes beräknad så
att vid lastläge och med båda maskinerna igång och
utvecklande full effekt skall högsta möjliga fart
erhållas. Man kommer givetvis då till samma propeller
som nyss, dvs. D — Hz=: 2,80 m.
Frågan är nu vilken situation, som inträder, om
endast en maskin är igång, dels under förutsättning,
att stigningen är fix och dels under förutsättning att
den kan förändras. Fig. 4 ger svar på dessa frågor.
Som synes kommer vid lastläge varvantalet på den
arbetande maskinen att gå ned till ca 0,7 n0 och den
N
uttagna effekten därmed till 0,7 • —, om propellern
har fasta blad, medan vid vridbara blad, om
stigningsförhållandet ändras till ca 0,69, maskinens fulla
N
effekt —!- kan uttagas. Fartskillnaden blir i detta
fall ca 0,6 knop. Liknande förhållande inträffar vid
lättläge. En annan intressant jämförelse kan göras,
nämligen den att vid dragning i kaj erhålles med
vridbara blad och en maskin en dragkraft Sä 5 000 kg,
medan med fasta blad och två maskiner dragkraften
är ös 6 200 kg, dvs. endast 24 % större.
Given fartyg-propellerdiameter-kombination.
Vi skola härefter något undersöka de fördelar, som
propellrar med vridbara blad synas erbjuda i sådana
fall, då fartyget har att gå med reducerade farter
under så långa perioder, att krav på ekonomisk drift
även vid dessa reducerade farter gör sig gällande.
Exempel härpå är den s. k. marschfarten vid
krigsfartyg.
Fig. 4. Maskineriet i fig. 3 förutsättes bestå av två lika
maskiner, arbetande på den gemensamma propelleraxeln.
Skillnaden mellan fasta och vridbara blad, då endast en maskin
är igång.
60
16 april 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
