Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
SKEPPSBYGGNADSKONST
FLYGTEKNIK
REDAKTÖR: NILS J. LJUNGZELL
■U1GIVCN ftV SVCNS^A TCKNOLOGfORENINGeitN.
INNEHÅLL: KaMéWa-propellern, av överingenjör Elov Englesson. — Litteratur,
KaMéWa-propellern.
Av överingeniör ELOV ENGLESSON, Karlstad.1
Den första brukbara omställbara propellern
konstruerades redan i mitten av förra århundradet av en
engelsman vid namn Bevis (fig. 1). Det
karakteristiska för denna konstruktion är, att koppelstången
för omställning av bladen placerats i den
genomborrade propelleraxeln. (Seaton: "The Screw Propeller"
London 1909, sid. 159—161. Achenbach: "Die
Schiffsschraube" II Teil, sid. 127, 128.)
Koppelstången inställdes medelst en på axeln förskjutbar
hylsa, för hand vid mindre propellrar, men medelst
hydraulisk servomotor vid större. För omställningen
erfordras mycket stora krafter, som t. o. m. äro
större än tryckkraften från propellern. Dessa skulle
upptagas av hylsan och även av trycklagret för axeln,
vilket var en stor olägenhet.
Senare har en hel mängd konstruktioner
framkommit, grundade mer eller mindre på Bevis
konstruktion. Svårigheterna hava alltid varit de stora
för-stäilningskrafternas överförande till den roterande
hylsan. För att minska riskerna för varmgång har
hylsan försetts med kullager, eller man har använt
medroterande mekaniska servomotorer, varigenom
överföringen av stora förställningskrafter undvikits.
De mekaniska servomotorerna blevo emellertid tunga
och togo stor plats samt voro dessutom utsatta för
slitage, varför de ej kommo till någon större användning.
Även navkonstruktionen hade sina olägenheter.
För att förbilliga utförandet tudelades näven genom
lagren för bladen men därigenom försvårades, för att
ej säga omöjliggjordes, en effektiv tätning av navet.
Tillverkarna föreskrevo, att näven skulle fyllas med
konsistensfett för smörjning av lagerytorna, men när
bladen första gången efter fyllningen omställdes för
gång back, försköts koppelstången in i navet och
pressade därvid motsvarande volym fett ut genom
lagren och tudelningsskarven. När koppelstången
sedan försköts i motsatt riktning, sögs motsvarande
volym vatten in i navet. Denna utpressning av fett
och inpumpning av vatten och siam fortsattes, tills
navet slutligen var fyllt med en blandning av vatten,
siam och fett. Smörjningen blev sedan bristfällig,
och bladen sleto sig glappa i lagergångarna på
relativt kort tid. Följden blev, att bladen vibrerade i
vissa ställningar, där de voro balanserade, vilket
ytterligare ökade slitaget.
Trots alla dessa olägenheter och ofullkomligheter
har den omställbara propellern kommit till mycket stor
användning, men användningsområdet har
begränsats till fiskefartyg och motorseglare med
effektbelopp upp till 150 à 200 hk. Vid de motordrivna
fiskefartygen och trålarna har det varit nödvändigt att
använda omställbara propellrar, emedan endast de
möjliggjorde gång med så låg hastighet, som
erfordras för fisket. Vid motorseglare har den omställbara
propellern föredragits, dels emedan bladen vid
segling och lättgång kunde inställas för större stigning,
så att motorn kunde bättre utnyttjas, och dels
emedan den omställbara propellern ansetts driftsäkrare
än’backslagen, vilka, som skepparna bruka säga,
alltid slira, när de som bäst behövas.
Friktionskopplingen vid backslagen måste nämligen tid efter annan
citSättåS på grund av slitaget och detta dröjer man
med i det längsta.
Den omställbara propellern skulle emellertid hava
många fördelar även för stora fartyg, om de här
anförda konstruktiva olägenheterna kunde undvikas, så
att lättmanövrerade, fullt driftsäkra och hållbara
propellrar kunde framställa^. Detta anse vi
turbin-byggare även vara möjligt, om man övergår från den
hittills använda mekaniska omställningen av bladen
till hydraulisk och använder oljefyllt nav, så att alla
lagerytorna ligga i oljebad, och för övrigt tillämpar
de konstruktionsprinciper, som vi använt vid näven
för de s. k. kaplanturbinerna.
Kaplanturbinen.
Då jag i dag har ett auditorium, som ej torde vara
så initierat på vattenturbinområdet, skall jag helt
Förskjutbar hylsa
Try ch vatten.
Hydraul.
servomotor.
i Föredrag, hållet vid Sv. teknologföreningens avd. för
Skeppsbyggnadskonst ord. vårmöte den 6 maj 1938.
Fig. 1. Bevis omställbara propeller. Navet tudelat genom
skovellagringen.
17 dec. 1938. häfte 12
73
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
