Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
kort relatera utvecklingen av
denna turbintyp i vårt land.
För i år jämnt 25 år
sedan, alltså år 1913,
inlämnade österrikaren dr Viktor
Kaplan (fig. 2)
patentansökningar på ett
vattenturbin-hjul, försett med radiellt
ställda skövlar utan yttre
ring och så anordnade, att de
kunde omställas under drift.
Det var sålunda en
omställbar skeppspropeller, använd
som turbinhjul. Kaplans idé
ansågs av turbinfirmorna allt
för djärv för att kunna
förverkligas. Man insåg dess
teoretiska riktighet, men
ansåg det vara omöjligt att
konstruera ett tillräckligt
hållbart och driftsäkert nav för
ett sådant hjul. Skovlarna
skulle ju vara lagrade endast
i ena ändan och upptaga de
kolossala krafterna från
vattentryck och
centrifugalver-kan och skulle dessutom
hela tiden omställas allt eftersom belastningen på
generatorn ändrades.
Professor Kaplan fick slutligen en firma i Brünn,
Ignaz Store k, som förut icke sysslat med
turbiner, att upptaga tillverkningen.
A.-b. Karlstads Mekaniska
Werk-s t a d upptog tillverkningen av kaplanturbiner år
1921 vid sina verkstäder i Kristinehamn. Då hade
Storek utfört en hel del mindre anläggningar, några
med gott resultat, andra med mindre gott. KMW:s
första beställning var en 11 200 hk turbin för svenska
statens anläggning vid Lilla Edet i Göta älv (fig. 3).
Denna turbin skulle icke allenast bliva större än alla
förut utförda av kaplantyp utan över huvud taget av
alla turbintyper. Löphjulet skulle få en diameter av
nära 6 meter och en vikt av 62 ton. Denna
beställning var ett djärvt steg, men
Vattenfallsstyrelsen gjorde därmed den
svenska turbinindustrien samtidigt
som sig själv en mycket stor tjänst.
Våra mellaneuropeiska kolleger
spådde oss emellertid bekymmer.
När professor Kaplan med
anledning av denna beställning
uppmanade dem att påbörja byggandet av
kaplanturbiner, svarade de: "Die
Kaplanturbine ist teoretisch sehr
gut aber praktisch unausführbar",
varpå Kaplans ombud svarade:
"Aber die Schweden machen jetzt die grösste Turbine
in der Welt als Kaplanturbine". — "Aber bei Lilla
Edet, dort werden sie was erfahren", genmälde
tur-binfirmornas man.
Bygget av Lilla Edet-anläggningen blev mycket
fördröjt på grund av långvariga strejker, och vi fingo
därför god tid för provningar. För att utprova
nav-konstruktionen byggdes en provanordning (fig. 4)
med ett löphjul, i vilket de hydrauliska belastningar-
Fig. 3. Sektion genom Lilla Edets kraftverk.
na och centrifugalkrafterna på skovlarna ersattes
med motsvarande fjäderkrafter. I denna apparat
fingo skovlarna utföra sin vridningsrörelse dag och
natt under många månader. Lämpliga lagermetaller
och högsta tillåtbara lagertryck utprovades. För
undersökningen av kavitationssäkerheten hos hjulen
byggdes ett särskilt kavitationslaboratorium (fig. 5)
och i detta studerades kavitationsfenomenet, som på
den tiden var mycket litet känt.
Den av vattenkraftintresserade i hela världen
motsedda igångsättningen av Lilla Edet-turbinen skedde
i slutet av år 1925, och sommaren 1926 provades den
av en kommission av sakkunniga. Resultatet var
glänsande och bekräftade till fullo de i laboratorierna
erhållna resultaten (fig. 6). Turbinen kunde överbe-
Fig. 4. Provanordning för kaplannav. Den radiellt
anbringade fjäderkraften representerar centrifugalkraften och den
vertikalt anbringade vattentrycket på. skovlarna. I denna
apparat utprovades lämpliga lagermetaller och tillåtbara yttryck
i lagren.
74
16 april 1938
Fig. 2. Professor
Kaplan i
fri-märksserien över
österrikiska
upp-uppfinnare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
