Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
* -T/fDW ; %-M/fDW , cpT/% -TD/M
o propeller nr 69, vrid b. blad, D - 0.150 m
• propellrar m. fasta blad, D-0,150 resp.0,120m
Siffrorna v.punkterna angiva stigningsförh.
<Pr fr/W.
0,5-
-10 {
-0,08 -0,07 -0,06 "0,05 -0,04 -0/a -0,02 -0,01
[–0,2–0,3–0,4–]
{+-0,2-
-0,3-
-0,4-+}
Yn)
% resp- \%\ ;
1
1
+ 1,20
n pos.
Fig. 18.
med propellrar med fasta blad med olika
stigningsförhållanden.
Vid jämförelse mellan <pT-kurvorna i tredje
kvadranten — som angiva förhållanden vid negativa
varvantal dels vid den ifrågavarande vridbara propel
lern vid olika positiva inställningar av bladen och
dels vid en serie fasta propellrar med olika
stignings-förhållanden — framgår, att dessa i stort sett äro
sammanfallande. Märkligt nog visar sig den
vridbara propellern inom en del av det undersökta
området t. o. m. vara överlägsen propellrarna med fasta
blad! Detta beror förmodligen på att bladformen ej
är densamma i de båda fallen ävensom på att
undersökningsmetoden (vid elimination av navets
inverkan) är något osäker.
För att göra en direkt jämförelse mellan de
tryckkrafter, som kunna erhållas i olika fall, är <pT mindre
lämplig, emedan n ingår i detta tal.
Vid konstant moment M är det i stället lämpligare
att använda (px/cpxi som funktion av <pM. Då
<PT/<PM = TD/M,
är, som synes, vid givna värden på D och M, detta
dimensionslösa tal ett uttryck för den relativa
storleken av T. (TD/M kan betraktas som ett slags
verkningsgrad vid v ■= 0. Det vanliga uttrycket för
verkningsgrad, nämligen T /2 n n M. upphör att hava
någon betydelse vid ve — 0.)
Vid konstant axeleffekt N är det däremot lämpligt
att använda yr/fM2!3 som funktion av <pM. Då
N — M • 2 n 11, är, som man lätt finner,
<pT _ (2 nfjs__7
<PM2IS ~ ’ (DNW3’
Detta dimensionslösa tal är tydligen, vid givna värden
på D och N (och givetvis även q), ett uttryck för den
relativa storleken av T.
I fig. 18 hava nu föregående resultat överförts i
formen (prlcpu som funktion av cpM. Av första
kvad-rantens (cpT och cpm pos.) <pr kurvor erhållas cpx^w
kurvor, som även ligga i första kvadranten. Av
tredje kvadrantens (<pT och <pu neg.) <pr-kurvor
erhållas cpT/cpM-kuv\OT, som ligga i andra kvadranten.
Slutligen erhållas av fjärde kvadrantens (tpT neg.,
q)M pos.) q?r-kurva en (pT/<pM-kmva., som ligger i
fjärde kvadranten. För bättre direkt jämförelse i
det följande, vid studiet av backningsförmågan i
olika fall, har (pr/cpwkurvan i andra kvadranten för
den vridbara propellern överförts till den fjärde
kvadranten, med bortseende från tecknen.
För att samtidigt kunna undersöka varvantalets
variation i olika fall, kan man gå tillväga på följande
sätt. Som referensvarvantal n använda vi det
varv-antal, som vid ett givet M och ett givet värde på D
svarar mot <pm — -|- 0,O5Sö, dvs. det q>m -värde som
gäller för positivt varvantal och H/D = -f-1,00 vid
den vridbara propellern. Varvantalet n vid ett annat
värde på q>m — vid oförändrade värden på M och D
— erhålles, som lätt visas, ur formeln
\n\n\ =
vVm./^m|-För att få en entydig kurva användas absoluta
beloppen av n/n och då båda kunna få negativa
värden. I fig. 18 visas nu en kurva, som angiver
\njn som funktion av \<pu\.
Av <PtI<Pm.~kurvorna i första kvadranten —
gällande positiva varvantal och positiva
stigningsförhållanden — framgår tydligt det i föredraget på
annat sätt belysta förhållandet, att vid minskad
stigning ökas T, samtidigt som n och därmed
axeleffekten öka. Då varvantalet vid v—O (dragning i kaj)
och normalstigning i allmänhet sjunker till i medeltal
0,75 X varvantalet vid frigång, kan man räkna med
att \n/n\ kan få stiga till 02 1,3; varvantalet vid
0,75
frigång är vanligen maskinens normala varvantal.1
1 Det kan påpekas, att i det i föredraget anförda
exemplet med en bogserbåt (fig. 1) utgjorde n = 0,67-mo, där
n0 = normalt varvantal. I exemplet med det mindre
lastfartyget (fig. 3) utgjorde n —0,77 ■ n .
92
16 april 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
