Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik
tø • 0,ot
Fig. 17.
diga, symmetriska blad, navdiam./Z) = 0,2, AJAd =
— 0,42, bladsektioner i form av cirkelsegment,
generatris, konstant stigning över hela bladet. De
i fig. 18 utsatta resultaten basera sig emellertid vid
positiva varvantal på försök med propellrar med D =
= 0,15 m, medan de vid negativa varvantal härröra
från propellrar med Z> —0,12; av denna anledning
äro de angivna stigningsförhållandena i de två fallen
ej fullt desamma. Även här hava kurvor lagts genom
de olika försökspunkterna.
Som synes ligger i första kvadranten kurvan
<,Vt — <Pm för den ifrågavarande propellern med
vridbara blad under den kurva, som svarar mot propellrar
med fasta blad (av ovan angiven typ). En lägre
placering av kurvan kan givetvis tolkas som en
försämring, i det vid given D samt samma moment och
varv-antal tryckkraften T blir mindre. Att kurvan även
ligger lägre vid stigningsförhållandet 1,00 kan
möjligen förklaras av det större navet vid propellern
med vridbara blad, men torde i första hand bero på
att bladen på denna propeller av vissa skäl givits
en olämplig form; om nav och blad vid den
vridbara propellern varit identiska med de som
förekomma på de undersökta propellrarna med fasta blad,
skulle givetvis kurvorna sammanfallit vid
stignings-förhållandet 1,00. Det kan nämnas att T och M
hänföra sig till propellerbladen; navets inverkan är
eliminerat i varje fall. Denna elimination av navets
inverkan är emellertid svår att praktiskt
åstadkomma, vilket medför en viss osäkerhet vid bestämningen
av T och M. Denna omständighet kan hava spelat in
till nackdel för den vridbara propellern. (I detta
sammanhang bör erinras om att siffrorna för
stigningsförhållandet vid de fasta propellrarna hänföra
sig till bladets hela yta, medan de vid den vridbara
propellern, vid andra inställningar än
normalinställning, endast hänföra sig till r/Rz= 0,733; se
fig. 15.)
I stort sett äro dock kurvorna identiska i närheten
av normalstigningsförhållandet, vilket i viss mån kan
anses utgöra ett försvar för det i föredraget
omnämnda förfarandet att vid beräkningen av
förhållandena vid vridbara blad använda resultat, erhållna
Propellern, som är trebladig,
har en diameter D — 0,150 m
o. navdiam./Z) = 1/3, AJAd =
■= 0,42, bladsektioner enl. fig.,
JL generatris, vid
normalinställning (H/D = 1,00) är
stigningen konstant över hela
bladet.
De resultat, som komma att
refereras, inskränka sig till
fallet v0, dvs.
apparatvagnen var stillastående under
försöken; detta svarar
tydligen mot fallet "dragning i
kaj" vid ett fartyg, om man
bortser från propellerns
inverkan (och därav följande
ändring av den resulterande
reaktionskraften) på
akter-skeppet. Propellern
inställdes genom uppmätning vid
radien 0,055 m (r/R.=0,733) på
stigningsförhållandena 1,20,
1,00, 0,80, 0,60, 0,40 — 0,40, —0,60, —0,80, — 1,00
och —1,20. För alla dessa stigningsförhållanden
kördes propellern vid en serie positiva varvantal
och vid de positiva stigningsförhållandena
dessutom vid en serie negativa varvantal. Försöken med
negativa stigningsförhållanden och positiva
varvantal svara tydligen mot back genom vridning av
bladen utan att maskinen reverseras, och försöken
med positiva stigningsförhållanden och negativa
varvantal svara mot back genom omkastning av
maskinens rörelseriktning. I samtliga fall hava det
dimen-sionslösa tryckkrafttalet cpT — T/q D4 n2 och det
likaledes dimensionslösa momenttalet <pM = M/q B’° n2
bestämts.1 (T = tryckkraft, M — moment, D =
propellerdiameter, q — vattnets masstäthet.) De därvid
erhållna samhöriga cpT- och cpM-värdena äro utsatta
som punkter i fig. 18. Yid positiva varvantal falla
de punkter, som svara mot de undersökta positiva
stigningsförhållandena i första kvadranten [<pM och
cpT positiva), medan de med negativa
stigningsförhållanden falla i fjärde kvadranten (q>M pos. och <pT
neg., dvs. M pos. och T neg.). Vid negativa
varvantal och positiva stigningsförhållanden bliva såväl
M som T negativa (cpM och cpT neg.) och motsvarande
<PM’ <Pr-punkter komma att falla i tredje kvadranten.
Genom försökspunkterna hava kurvor inlagts. Det
troliga förloppet av den kurvdel (svarande mot
stigningsförhållanden mellan + 0,40 och — 0,40), som
förbinder kurvdelarna i första och fjärde kvadranterna,
har antytts i fig. 18.
Till jämförelse äro vidare försöksresultat med
propellrar med fasta blad angivna i fig. 18. Varje
propeller representeras av två punkter, en för fram
och en för back. /Anpassningsförmågan av en
vridbar propeller (varvid endast fallet positiva varvantal
tages i betraktande) framgår tydligt därav, att en
dylik propeller i stället representeras av en kurva.I
De ifrågavarande propellrarna voro samtliga 3-bla-
i Dessa tal var för sig äro för varje propellerform att
anse som konstanter, såvida ej "skaleffekten" gör sig
gällande. Då det använda varvantalsområdet var 8—12 varv/
sek., är någon avsevärd skaleffekt här knappast att räkna
med.
15 okt. 1938
91
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
