Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
l/= o
-+-
-f-
-1,2 -1.0 -0,6 -0.6 -0,4
5tiqningsförhåH. vid r/R=0,733
H-——H-H-j-+
+0,4 +0,6 +0,8 +1,0 +1,2
-5-1
I
i/
+ 1,0’/ \r0,6-
+0&
’&0,4-
Regu/afor- 1 !
-0,6
-0,4
pH
Fig. 20.
med fasta blad fullt acceptabel backningsförmåga kan
erhållas med vridbara propellrar. Hitills vunnen
erfarenhet från utförda anläggningar synes även giva
belägg härför. Jämsides härmed bör å andra sidan
erinras om de obestridliga fördelar, som den vridbara
propellern erbjuder, i synnerhet fördelen att
propelleraxelns rotationsriktning ej behöver omkastas vid
backgång. — I fallet 3 däremot, där maskinen tänkes
bibehållen som reversibel, är, som synes, den
vridbara propellern överlägsen den fasta propellern i
backningshänseende.
För den händelse att det tillgängliga
maskinmomentets absoluta belopp är mindre (eller av praktiska
skäl hålles mindre) vid backgång med maskinen än
vid gång fram, så komma tryckkrafterna i fallen 1
och 3 att minskas i samma proportion som momentet,
medan däremot tryckkraften i fallet 2 förblir
oförändrad.
Yi övergå härefter till det mera sällsynta fallet att
maskinens axeleffekt kan antagas konstant samt lika
stor vid maskinens gång fram som back. Av fig. 19
framgår, att förhållandena skilja sig rätt avsevärt
från de, som råda vid konstant moment. I fallet 1
är man hänvisad till punkten A’, men då denna punkt
samtidigt kan anses vara maximipunkt (minimipunkt)
för kurvan gällande för negativa n, finnes det ingen
anledning att vid den vridbara propellern i fallet 3
avlägsna sig från punkten A’. I fallet 2 erhålles
bästa resultat i punkten B’, som svarar mot ett
relativt varvantal n/n Sä O,90 och en inställning av
stigningsförhållandet på ung. —1,0. I tabell 2 lämnas
en sammanställning av förhållandena i de tre fallen.
Som synes av tabellen ligger fallet 2 jämfört med
fallet 1 något sämre till än vid konstant moment.
[-Maskin-schema-]
{+Maskin-
schema+}
Siffrorna
angiva stign-förhållande
n/ni
Vidare kan noteras, att någon fördel
ur backhänseende av att använda
vridbara blad vid en reversibel maskin ej
synes föreligga.
För den händelse att axeleffekten
vid maskinens gång back är mindre
(eller av praktiska skäl måste hållas
mindre) än vid gång fram, komma
backtryckkrafterna i fallen 1 och 3 att
minskas i proportionen N2Is. Om t. e.
backeffekten är 0,68 X frameffekten,
bliva de tre fallen likvärdiga. Om
backeffekten utgör en fjärdedel av
frameffekten, komma
backtryckkrafterna i fallen 1 och 3 att bliva ung.
40 % av de i tabellen angivna. För
att de tre fallen skola vara likvärdiga
motsvarar detta i fallet 2 en
nedsättning av frameffekten till ung. 0,37 av
den normala,
Fallet konstant moment kan från
praktisk synpunkt sägas motsvara
förhållandena vid motorer och
ångmaskiner. Fallet konstant axeleffekt kan tänkas
realiserat genom en variabel växel mellan maskin
och propelleraxel (t. e. elektrisk överföring med
likström och Leonard-aggregat). Vid en ångturbin
ligger maskinens gränskarakteristika mellan dessa två
gränsfall (se fig. 8, 10 och 11 i föredraget). Vid
ang-turbindrivna fartyg sker häckning vanligen med s. k.
backturbin, vars effekt är betydligt mindre än
huvudturbinens. Här kan man säkerligen med vridbara
blad erhålla en förbättrad backningsförmåga genom
utnyttjande av en större eller mindre del av
huvudturbinens effekt. Som i föredraget framhölls måste
dock därvid en hastighetsregulator förutsättas.
Mot ovanstående sätt att karakterisera
backnings-förmågan kan givetvis den anmärkningen göras, att
det är alltför ensidigt, i det endast förhållanden vid
v — 0 fått vara avgörande. Med det använda
förfarandet torde man dock hjälpligt kunna bedöma
backningsförmågan. Att behandla frågan i hela dess
vidd stöter nämligen på stora svårigheter och kan
knappast göras annat än från fall till fall. Man måste
förutsätta kännedom om fartygets motstånd såväl vid
fram som back, om medströmmen vid olika tillstånd,
om propellerns inverkan på akterskeppet, om
propellerns karakteristikor vid olika inställning av bladen
och vid olika slipvärden, såväl positiva som
negativa, osv. I synnerhet härför erforderliga data
beträffande propellrar saknas f. n.
Till slut kan påpekas, att ehuru ovanstående
re-sonerhang närmast hänföra sig till förhållandena, då
//„„„/!) = 1, de dock torde vara representativa för
förhållandena i allmänhet, i varje fall då
stigningsförhållandet ligger i närheten av värdet 1.
Tabell 2. Maximal backtryckkraft vid v — 0, konst, axeleffekt, given diameter.
Fall Beteckn. på motsv. pkt i (ig. 19 n jre/nj HID \<pti<pm2Is\ Bel. t Anm.
1. Fasta blad.... A’ neg. 0,994 1,00 2.04 — 1 ("Maskinen behöver
2. Vridb. „ .... B’ pos. CNJ 0.90 rvj — 1,00 1,57 — 0,77 ■Jej kunna reverse-
3. „ „ .... A’ neg. 0,994 + 1,00 2,04 — 1 [ras.
94
16 april 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
