Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik
Fig. 9. Skepp, lossande säd från de djupa undre lastrummen. Styckegods synes placerat i mellandäcksrummen.
Royal Edward Dock, Avonmouth nära Bristol.
fu.t.1.
FYLT 2. ALT. 3.
Fig. 10. Alternativa arrangemang med lika resp. olika breda lucköppningar på övre och
undre däck.
Täckluckorna på de undre däcken l’å därvid i stor
utsträckning tjäna som förmedlande plattformar vid
godsets in- eller uttagande. På den i fig. 11
återgivna fotografien synes sålunda en öppen övre lucka,
som genom en trunk leder nedåt, medan på ett
följande däck täckluckorna delvis ligga kvar i
öppningen; längst ned synas täckluckorna helt på.
Detta, att täckluckorna under lastnings- eller
lossningsarbetet helt eller delvis ligga på, måste försvåra
en samtidig åtkomlighet av de undre lastrummen,
som kunde vara önskvärd för snabb expedition av
visst gods i en hamn under resan. Härvid föreligger
även risk för olycksfall genom att lastgodset eller
krankroken kan haka fast i täckluckor och osäkrade
lösbalkar eller skärstockar, varvid dessa kunna falla
ned i rummen under och skada där befintliga
stuveri-arbetare och andra personer, varom åtskilliga
olyckshändelser bära vittnesbörd.
Genom att låta lucköppningarna däck under däck
successivt bliva smalare (fig. 10, alt. 2), vunnes
tydligen att styckegods på mellandäcken kunde lastas
eller lossas oberoende av om luckorna vore helt
öppna, Ur hållfasthétssynpunkt är det däremot
mindre lämpligt att göra lucköppningarna bredast på
det översta däcket, där vanligen de kraftigaste lång-
skeppsförbanden numera
förläggas. Extra
förstärkningar av nämnda däck
skulle därigenom bliva
nödvändiga. Ifrågavarande
arrangemang (alt. 2) torde
ej heller hava förekommit
annat än vid lucköppningar
åt fartygs ändar, såsom
särskilt i fören, då dock
det undre däcket varit för
smalt för att medgiva lika
stor öppningsbredd som
det övre. Exempelvis de vid
Eriksbergsvarvet år 1933
byggda
frukttransportfartygen "Capitano Bottego"
och "Capitano A. Cecchi"
hava luckan nr 8 smalare
på huvuddäcket än på det övre däcket (se Ske p p s b.
1934, sid. 8).
Bredare undre lucköppningar (fig. 10, alt. 3) åter
kunna motiveras av att få större aktionsområde för
lastkroken i de nedre djupa rummen. Detta alterna-
Fig. 11. Lucköppning, sedd uppifrån, visande delvis eller helt
pålagda täckluckor på olika nedre däck under pågående
lastning och lossning.
17 dec. 1938
101
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
