Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTid
Tidskrift
Fig. 35 och 36. Spänningstrajektorier för ett genomskinligt
parallellepipediskt provstycke med ett cirkulärt häl i, erhållna
medelst "foto-elastisk" metod.
lan 4 100—5 000 kg/cm3. Kraftiga förstärkningar av
däcket vid luckhörnen kunna i varje fall anses
motiverade av den gjorda undersökningen.
Genom uppskattning av skjuvspänningarna i
närheten av luckhörnet finner man vidare att nitarna i
en långväxel efter linjen AO i fig. 34 b bliva starkt
ansträngda, även om växeln där göres tvåradig. Ett
arrangemang enligt fig. 34 c är då att anbefalla. En
mycket bättre form på dubblingsplåten visas i fig.
34 a, därvid dragspänningarna i sektionen OB och
skjuvspänningarna på nitarna i en växel längs AO
väsentligt kunna reduceras.
Av dr Bruhns experiment med olika stora och på
olika avstånd från varandra placerade
luckurtag-ningar framgick vidare, att spänningarna vid ett hörn
till en kortare och bredare lucköppning bliva större
än vid en längre dylik.
Professor E. G. Coker har kompletterat dr Bruhns
här berörda undersökningar genom "foto-elastisk"
spänningsmätning, användbar för provstycken av
genomskinligt material, såsom glas och xylonite1.
Dessa materials elasticitetsegenskaper visade sig
enligt Cokers jämförande undersökningar vara sådana,
att de väl kunna motivera resultatens tillämpning för
vanlig skeppsplåt. Han konstaterade även att
kautschuk däremot icke företer lika jämnt förlöpande
töjning.
Den fotoelastiska spänningsmätningen sker med
hjälp av polariserat ljus. En obelastad glasplatta har
ingen verkan på en dylik stråle. Belastas åter
plattan så, att i densamma mot varandra vinkelräta
spänningar förefinnas, uppdelas strålens planvibrationer
i två vinkelräta komposanter, vilken uppdelning sker
i Se E. G. Coker: "The Determination, hy Photo-elastio
Methods, of the Distribution of Stress in Plates of Tariable
Section with some Application to Ships’ Plating",
Transac-tions of the Institution of Naval
Archi-teets, Volume LIII (1911), Part I, sid. 265.
Fig. 37 och 38. Spänningstrajektorier för en rektangulär
xylonite-platta med kvadratiskt hål i, erhållna medelst
"fotoelastisk" metod.
i samma riktning som spänningarnas huvudaxlar.
Dessa strålar hava olika egenskaper och hastighet
samt åstadkomma efter att hava passerat ett andra
polariseringsprisma färgeffekter, vilka kunna
fotograferas och med vilkas hjälp en färgskala för enkla
drag- eller tryckspänningar av olika storlek kan
uppställas.
Professor Coker tänker sig spänningstillståndet i
en punkt på en platta karakteriseras av två mot
varandra vinkelräta huvudspänningar, p och q. Om
provföremålet utgöres av en för sträckning utsatt platta
med ett runt hål i enligt fig. 35 och 36, kan på
tillräckligt avstånd från hålet p sättas lika med
drag-belastningen per ytenhet av tvärsnittet, medan q är
noll. Närmare diskontinuitetsstället, dvs. hålet,
varierar p och q både till storlek och riktning från
punkt till punkt. Ändringen av dessa spänningars
riktningar framkallar då även färgeffekter i den
optiska apparaten. Coker kunde därigenom fixera
nämnda huvudspänningars riktningar för olika
punkter (fig. 35) och därmed spänningstrajektorierna
(fig. 36). På sistnämnda bild är den jämna
fördelningen av dragspänningarna på ett tvärsnitt längre
från hålet markerad av med symmetriaxeln parallella
linjer på lika avstånd från varandra, vilka då de
närma sig hålet övergå i kurvor, som hava samma
riktning som huvudspänningarna. Tätheten hos dessa
linjer är ett tecken på spänningsintensiteten.
Att överallt fixera värdena på p och q erbjuder
emellertid svårigheter. Med hjälp av cirkulärt
(krets-formigt) polariserat ljus lyckades Coker dock
bestämma skillnaden mellan nämnda spänningar för de
olika punkterna. På fig. 37 och 38 visas sålunda
motsvarande kurvor som nyss för en jämnbred
xylonite-platta (ca 19 mm bred och 3 mm tjock) med en
110
17 dec. 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
