Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 ½. 23 mars 1939 - Forskningsberedskap, av A. Liljeström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
en teknisk högskola gör demonstrationsljudfilmen till
en fast institution? Säkerligen skulle många
industrier vara villiga att ställa industriell
propagandafilm i undervisningens tjänst. Om högskolan sedan
klippte in bilder över maskinernas utvecklingshistoria
och närbilder med maskinprovningar och
registreringsinstrument, skulle man få ett mycket effektivt
undervisningsmedel.
Hur man än ordnar den grundläggande
undervisningen, måste det första arbetsåret huvudsakligen
ägnas åt uppövandet av de färdigheter som äro
nödvändiga i det tekniska arbetet. Dessa färdigheter äro:
måttagnings- och ritfärdighet, räknefärdighet och
färdighet att överflytta tekniska dialekter till det
matematiska grundspråket. Dessa färdigheter odlas bäst
genom övningar åtföljda av kritik och rigorösa
skriftliga prov, vilka böra återkomma så pass ofta, att de
kunna läggas till grund för en objektiv, icke
slumpmässig gallring vid första årets slut.
Den nuvarande undervisningen kan med några
överkomliga modifikationer anpassas till detta
program. Den teoretiska delen av
matematikundervisningen bör förläggas till de högre årskurserna,
varigenom föreläsningsskyldigheten bättre kan utnyttjas
till forskningsberedskapens fromma. Sedan
Tekniska högskolan genom årets statsverksproposition
äntligen får en officiellt erkänd undervisning i
till-lämpad matematik, bör den förberedande delen av
denna undervisning under första året, i samarbete
med den rent matematiska undervisningen, mekaniken
och fysiken, odla de tekniska synpunkterna genom
sådan utformning av övningsuppgifterna, att
matematiken verkligen framstår som grundspråket för de
tekniska dialekterna. Härvid bör filmen i största möjliga
omfattning användas för att levandegöra den tekniska
betydelsen av de matematiska arbetsmetoderna.
Om man effektiviserar första årets arbete genom
att göra det till ett av tävlingsanda präglat
prövningsår, och om man samtidigt effektiviserar den
grundläggande undervisningen med hjälp av tryckta
läroböcker och teknisk undervisningsfilm, skulle detta
få den mest välgörande återverkan på hela den högre
tekniska undervisningen. Forskningsberedskapen
skulle därigenom givas mera rationellt ordnade
urvalsmöjligheter och kvalitetsfordringarna skulle
samtidigt automatiskt höjas.
Teoriernas standardisering.
Vid den fortsatta undervisningen möter man ett
problem av fundamental art: teknikens oerhörda
utveckling. Parallellt och intimt förknippad därmed
löper de exakta vetenskapernas oerhörda utveckling.
För den som vid början av detta sekel ville
orientera sig i fysikaliska och kemiska frågor funnos tre
utmärkta handböcker att tillgå: Winkelmann’s
Hand-buch der Physik (1905—08, 2:dra uppl.) i 5 band,
Dammer’s Handbuch der anorganischen Chemie (1892
—1894), 5 band och Beilstein’s Handbuch der
orga-nischen Chemie (3:dje uppl. 1893—1902) också i 5
band. Dessa böcker ha i vår tid svällt ut så att de
sista upplagorna bilda små bibliotek.
Under seklets båda första decennier har även
matematiken fått sitt samlingsverk, Enzyklopädie der
Mathematischen Wissenschaften, av lika
överväldigande omfattning.
Är det då inte hopplöst att kunna åt en blivande
ingenjör ens giva en mycket beskuren
allmänbildning? Är det inte så gott att man redan inom
högskolan börjar med specialisering i de grundläggande
ämnena? Härtill kan man svara: det är inte på långt
när så hopplöst som det ser ut! Det är just
specialiseringen som har gjort att kunskapens träd har grenat
ut sig och fått så enormt många blad. Man behöver
emellertid inte ha gått igenom ett träds alla blad för
att få en föreställning om trädets näringsförhållanden
och växt. När löven falla, står ju stammen och
grenarna så mycket klarare mot himlen.
Det ligger rent av något glädjande i detta att löven
blivit så många. Ingen petit maitre kan längre fordra
teknisk detaljkännedom och som förr i världen bedriva
minneskunskapskult på det tekniska området.
Specialisering av detta bedrövliga slag blir omöjlig.
Man tvingas hålla sig till huvudlinjerna och det är
detta som är det väsentligaste ur
forskningsberedskapens synpunkt.
Härtill kommer en annan glädjande omständighet.
Kunskapsstoffets oerhörda förgrening har tvingat
vetenskapsmännen till en viss självbesinning. Av ren
självbevarelse ha de förenklat och konsoliderat de
teoretiska metoderna, så att man nu för tiden
hastigare kan tränga till kärnan av problemen. Härvid har
även matematiken, som man ju skulle anse fullkomligt
stagnerad i de grundläggande räknemetoderna,
berikats med metoder som på ett förbluffande snabbt sätt
löser problem, vilka tidigare inte ens kunnat tagas
upp på en teknisk högskolas program. Matematikens
ställning som grundspråk åt de olika tekniska
dialekterna har därigenom ytterligare accentuerats och
tack vare detta ha olika forskningsgrenar kommit i
intimare kontakt med varandra. Detta har i sin tur
medfört, att forskningsresultat på ett område kunnat,
i anslutning till mångtydighetsprincipen, direkt
komma andra forskningsområden tillgodo.
Svenska teknologföreningen har genom anordnande
av kurser för utbildade ingenjörer sökt att sätta dem
i kontakt med denna utveckling på det teoretiska
området, och en kommitté arbetar på att standardisera
de teoretiska metoderna i anslutning till deras
användbarhet inom teknikens olika grenar. En sådan
standardisering av de teoretiska metoderna är
naturligtvis krävande, men icke så oöverkomlig, som man
på sina håll varit benägen att tro. Det är rent
förvånande, hur stor enheten är i all mångfalden.
Kunskapens träd växer enormt, men det blir med åren allt
mera rakvuxet.
De teoretiska beräkningarnas mekanisering.
Saken har emellertid också en annan sida. Med
vetenskapens fördjupning ledes teknikern vid sina
beräkningar till matematiska uppgifter, inför vilka
den akademiske matematikern måste erkänna att de
vetenskapliga metoderna komma till korta. Denna
till synes förtvivlade situation har emellertid verkat
ytterst befruktande på den tekniska
forskningsberedskapen. Den tillämpade matematiken får inte känna
till några olösliga problem. Att mänsklig hjärna och
mänsklig tid ha sina gränser, måste tekniken med
sina hjälpmedel övervinna. Och det har också gått
att övervinna, där ekonomiska värden ha stått på
spel. Jag vill belysa detta med två typiska exempel.
Först tager jag den matematiska statistiken. Så
länge befolknings- och konjunkturstatistici skötte om
136
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
