Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 ½. 23 mars 1939 - Forskningsberedskap, av A. Liljeström - Relativitet, massa och energi i samband med den nya kärnfysiken, av O. Klein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
statistiken, förvarades det statistiska
primärmaterialet i liggare, luntor som ställdes upp i långa rader.
Till vad nytta? Jo, om man ville ha en liten
specialupplysning, kunde man slå i luntorna. Den
statistiska bearbetningen inskränkte sig till enklare
summeringar och bildandet av medeltal av olika slag,
indextal. När det skulle vara något extra fint, gjorde
man upp kurvor, som man på måfå drog ut utanför
det kända området. Och med sådana påhitt gjorde
man s. k. prognoser. Prognoser som i sinom tid
konfronterades med verkligheten och just inte bidrogo till
att höja vanliga människors aktning för statistiken.
Det uppstod en sed att indela lögnen i tre grader:
lögn, förb ... d lögn och statistik. Det är denna
högsta grad av lögn som ligger bakom beviset att vi
behöva 8 ingenjörer mer om året!
Så kommo teknici och började använda statistik i
industriens och forskningens tjänst. Den statistiska
lögnen fick inte tolereras, den sätter för stora
ekonomiska värden på spel. Man måste behärska det
statistiska materialet i alla upptänkliga
kombinationer av dess siffervärden. Men mänsklig arbetskraft
och mänsklig tid räcka inte till att ständigt sortera
om och kombinera tiotusentals siffervärden. Denna
för mänsklig arbetskraft oöverkomliga prestation
funno teknici på att överlåta åt maskiner,
statistik-maskiner. I stället för att skriva in primärmaterialet
i liggare inslogs det som hål i Hollerithkortens
sifferkolumner. Rör man sig med värden med en
tolerans av 1 pro mille, kunna upp till 30 olika värden
slås in i varje kort. I sorteringsmaskiner kunna dessa
kort sorteras efter de mest skiftande
sorteringsgrunder och man avverkar ca 25 000 kort eller 750 000
värden i timmen! De sorterade kortpackarna stoppas
in i en tabuleringsmaskin, som automatiskt skriver
ut en liggare omfattande ca 10 000 kort eller
300 000 värden i timmen och som dessutom samtidigt
automatiskt utför räkningar med alla dessa värden.
Det andra exemplet vill jag hämta från den
högre matematiken. Den rena matematiken och den
tillämpade matematiken ha ganska olika inställning
till de matematiska problemen och deras lösande.
Tag t. e. vinkelns tredelning. En akademiker
förklarar uppgiften olösbar och anser sig kunna logiskt
bevisa detta. Vad han kan bevisa är dock blott, att
en s. k. exakt lösning enligt den enda akademiskt
godkända konstruktionsmetoden med passare och
linjal är omöjlig. För den tillämpade matematiken
finnas inga exakta lösningar och behövas inte heller.
Alla praktiska konstruktioner och tillverkningar, även
om de utnyttja passare och linjal, äro behäftade med
fel. Och de tillåtas vara behäftade med fel, toleranser.
Det gäller bara att hålla felen inom föreskrivna
toleransgränser. Att dela en vinkel i tre lika delar med
förskrivna toleranser är en ytterst enkel uppgift.
Man har konstruerat enkla ritinstrument som i en
handvändning lösa akademikerns "olösliga" problem.
På samma sätt har inom den tillämpade
matematiken konstruerats maskiner, inte bara
kontorsmaskiner utan veritabla matematiska maskiner, som
deri-vera och integrera, som lösa vanliga ekvationer och
ekvationssystem, ordinära och partiella
differentialekvationer. I Amerika, i England, ja till och med i
vårt grannland Norge har man infört dessa den
till-lämpade matematikens maskinella metoder i
forskningens tjänst.
Den svenska industrien har i stor omfattning börjat
använda statistikmaskiner vid materialforskning och
vid analys av tillverkningsprocesser. Det är därför
nödvändigt att den högre tekniska undervisningen
även ägnar sin uppmärksamhet åt dessa maskiners
rätta utnyttjande i forskningens tjänst. Den
tillämpade matematikens högmatematiska maskinella
hjälpmedel äro däremot tämligen okända i vårt land, men
det är inte en stund för tidigt att vi, som vilja
framgångsrikt konkurrera med utlandet, också följa med
vår tid på detta för den moderna tekniska forskningen
betydelsefulla område. Den tekniska forskningens
premisser måste ofta av matematiska skäl förenklas
till overklighet. Med dylika maskiner kunna
problemen attackeras på ett högre matematiskt plan. Det
kan kallas forskningsberedskap!
Dylika maskiner äro emellertid mycket dyrbara
och kräva insiktsfullt handhavande, varför de ur
nationalekonomisk synpunkt borde sammanföras i ett
institut, helst i samband med den högre tekniska
undervisningen. Med detta skulle också följa en
pedagogisk-psykologisk tillgång. När en blivande
tekniker ser maskiner automatiskt utföra hans mest
krävande tankearbete, den högre matematikens
kalkyler, bör han kunna få en djupare och mera levande
inblick i dessa kalkyler. En hel del abstrakta
utläggningar och teoretiska rebuskonster kunna samtidigt
avföras från dagordningen.
Relativitet, massa och energi i samband med
den nya kärnfysiken.
Av professor O. KLEIN.
Många ha säkert under senare år fått det intrycket,
att fysikerna inte längre tro på giltigheten av flera
lagar, som vi i skolan fingo inpräntade som de fasta
grundvalarna för vår kunskap om naturen. Detta
intryck har sedan givit upphov till en del allmänt
filosoferande över vårt vetandes osäkerhet och alltings
relativitet. Bakom dessa talesätt ligger emellertid
ofta en felaktig uppfattning av vetenskapens
arbetssätt och resultat; man skiljer inte tillräckligt mellan
olika slag av gränser för giltigheten av en
vetenskaplig sats. I forskningens historia har det väl då och
då hänt att väsentligen oriktiga satser ha uppställts
för att sedan under långa tider betraktas som säkra,
ja tankenödvändiga sanningar. Ett exempel härpå
har man i läran om de fyra elementen, som sedan
Aristoteues’ dagar ända in i nyare tiden av logiska
skäl ansågs som grundvalen för kunskapen om
kropparnas förvandlingar. Liksom alla satser går natur-
137
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
