Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 ½. 23 mars 1939 - Syntetiskt gummi, av Sidney M. Hagman - Några minnesord över Witold Broniewski och hans gärning — ett tvärsnitt genom senare års metallografiska forskning, av Carl Benedicks
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tekmsk Tidskrift
Konstkautschuk kompletterar, ej endast ersätter
naturkautschuk.
I Tyskland och Sovjetryssland ha de ekonomiska
förhållandena framtvingat, att olika
konstkautschuk-arter trots sitt högre pris användas direkt som
ersättning för naturkautschuk. Även i Polen ha nyligen
statsmakterna påbjudit, att konstkautschuk i en viss
—■ tillsvidare visserligen relativt liten —• mängd skall
ersätta naturgummi. I flera andra länder, t. e. Italien
och Japan, synes man i varje fall ha
försökstillverkningar i gång. Till en del inverka väl härvidlag
försvarspolitiska orsaker. Men kautschukiderna ha
även visat sig mäktiga att i fri konkurrens erövra
en marknad vid sidan av den billigare
naturkautschuken.
Redan så tidigt som 1913 yttrade Wolfgang
Ostwald, att kautschuksyntesens mål borde vara att
finna ett ädelgummi, ej blott en ersättning för
natur-gummi. — Den kemiska forskningen ser nu detta mål
åtminstone delvis uppnått.
Man har lyckats avslöja den princip, enligt vilken
kautschukmolekylen är byggd, och man skymtar
sammanhanget mellan denna byggnadsprincip och
kautschukens säregna egenskaper. Man har lyckats bygga
upp syntetiska kroppar enligt den funna principen
och nått fram till ämnen med de önskade
egenskaperna. Man har lyckats variera dessa egenskaper —
dels genom relativt små förändringar i molekylernas
sammansättning, genom utbyte av en atom mot en
annan, av en atomgrupp mot en annan — dels även
genom att bygga upp molekyler med samma — jag
skulle vilja säga — arkitektur men med helt andra
byggnadsmaterial.
Ett systematiskt och vidsynt forskningsarbete har
lett fram till ett stort antal nya och för tekniken
viktiga, ja efterlängtade material. Få av den moderna
tillämpade kemiens områden ha kostat så mycken
möda som kautschuksyntesen — men få ha kunnat
framvisa sådana resultat och ha så tydligt visat huru
långt förutsättningslös men målmedveten forskning
kan föra.
Litteraturförteckning.
1) E. Konrad, Zur Entwickelung der Chemie der
Hoch-polymeren. Verl. Chemie. Berlin 1937, sid. 73.
2) H. Staudinger, Zur Entwickelung m. m., sid. 119.
3) E. Kindscher, Kautschuk 14, 140 (1938).
4) O. Nikodemus, Zur Entwickelung m. m., sid. 1. G.
Kränzlein, Zur Entwickelung m. m., sid. 21.
5) J. N. Niewland m. fi., Journ. Arn. Chem. Soc. 53, 4197
(1931).
6) W. N. Cap.rothers, Ira Williams m. fi., Journ. Am.
Chem. Soc. 53, 4203 (1931).
7) E. Konrad, Kautschuk 13, 1 (1937).
8) P. Stöcklin, Kautschuk 15, 1 (1939).
9) G. Spielberger, Kautschuk 13, 137 (1937).
10) P. Stöcklin, Proceedings of the Rubber Technology
Conference. London 1938, sid. 434, samt India Rubber Journal
97, 203 (1939).
11) G. Kränzlein 1. c.
12) a. Schwarz, Kautschuk 13, 183 (1937).
13) Anonym, Kautschuk 14, 168 (1938).
15) C. Craemer, Kautschuk 15, 23 (1939).
16) G. von Rosenberg, Proceedings of the Rubber,
Technology Conference. London 1938, sid. 450.
Ett stort antal skrifter angående konstkautschuk m. m.
dylikt ha vidare utgivits av I. G. Farbenindustrie, E. I. du
Pont de Nemours & Co., Thiokol Corporation m. fi.
Några minnesord över Witold Broniewski och hans
gärning — ett tvärsnitt genom senare års
metallografiska forskning.
Av professor CARL BENEDICKS.
Få levnadsteckningar ha i Sverige mött så mycken
sympati som Madame Sklodowska Curie’s. Polskan,
som i det vetenskapliga Paris sammanväxt med
vetenskap och som genom begåvning och arbetsintensitet,
i kärlek till sitt nya och sitt gamla fädernesland,
skapat enastående resultat, är universellt känd.
En ung polack, likaledes vetenskapligt utbildad i
Paris, som genom begåvning ocli energi skapat sig ett
på metallografins område internationellt aktat namn,
är Witold Broniewski, professor i metallernas
teknologi vid Tekniska högskolan i Warschau och
nyligen bortgången (11.1.1939).
Även om hans gärning ej kan mäta sig med den
berömda landsmaninnans, innebär den dock så viktiga
tillskott till metallkunskapen, att en redogörelse här
kan påräkna intresse.
Avkomling till en gammal polsk familj, föddes
Broniewski i Psköw den 15 oktober 1880. Vid det
berömda Jagelloniska universitetet i Krakow
uppmärksammades tidigt den energiske studenten i ungdomens
patriotiska arbete. Efter här avslutade studier följde
vistelse vid elektrotekniska institutet i Nancy, i
vetenskapligt samarbete med professor A. Gunz. Han
uppsökte sedan, 1910, Henry Le Ch atelier i Paris.
Här promoverades han 1911 till filosofie doktor med
avhandling över aluminiumlegeringarnas elektriska
egenskaper. 1914 höll Broniewski kurser i
metallografi vid Sorbonne, redan då med anseende av att
vara en av ämnets förnämste företrädare. Någon tid
arbetade B. vid Madame Curie’s laboratorium.
Han var i krigets början verksam inom fransk
rustningsindustri; deltog 1919 i sitt då befriade hemlands
strider på dess ostgräns.
B. utnämndes samma år till professor vid tekniska
högskolan i Lemberg (Léopol) och blev 1920 ordinarie
professor i metallernas teknologi vid tekniska
högskolan i Warschau. Han deltog icke desto mindre
som enkel soldat vid bekämpandet av
bolschevikinva-sionen 1920.
1926 verkade B. som arbetsminister i kabinettet
O. Bartel, därvid offrande sin vetenskapliga
verksamhet. I allt högre grad kom emellertid verksamhet på
162
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
