Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 ½. 23 mars 1939 - Några minnesord över Witold Broniewski och hans gärning — ett tvärsnitt genom senare års metallografiska forskning, av Carl Benedicks
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
metallografiskt område till stånd vid det av
Bro-niewski organiserade institutet vid Warschaus
tekniska högskola. Hans pedagogiska förmåga fick högt
erkännande. Det dokumenterades genom en ypperlig
lärobok "Introduction à l’étude des alliages", Paris
1918, och en värdefull handledning i laboratoriearbete.
En stor skara av Broniewski utbildade
metallogra-fer ha tillfört den polska industrien ett stort antal
högt kompetenta ingenjörer. Mest känd bland hans
elever torde vara professor A. Kkupkowski, som
framgångsrikt verkar vid
Bergsskolan i Krakow.
Aktiv del har B. tagit vid
internationella kongresser på området;
senaste gången detta skedde var
på hösten 1938 i Nancy, där en
guldmedalj tilldelades honom.
B. var en av grundarna till
Akademien för tekniska
vetenskaperna i Warschau och verkade som
dess sekreterare 1928—37 och
publicerade under denna tid en
högt skattad serie annaler.
Till B:s verksamhet av för
Polen allmännyttig art kunna
räknas undersökningar över
myntlegeringar, lättmetallernas
legeringar och manganstål, vilka skola
beröras i det följande.
Mitt i en stor vetenskaplig
aktivitet och helt oväntat för hans
många vänner avled Witold
Broniewski den 11 januari 1939 i
Warschau. Närmast sörjes han av sin efterlämnade
maka, Céline Broniewska, efter ett harmoniskt
äktenskap som delvis återgick på gemensamma studier
i Paris.
Broniewski’s vetenskapliga gärning omfattar ett
hundratal skilda arbeten eller uppsatser som, med
beundransvärd koncentration, alla hålla sig på
metallområdet. Det är emellertid icke mängden
undersökningar som mest imponerar: i minst lika hög grad
är det deras noggrannhet. Broniewski använde sig
av den utomordentligt sunda principen — som f. ö.
torde kunna återföras på Knut ångström i Uppsala
— att på identiskt samma provbitar av ett material
bestämma så många skilda egenskaper som möjligt.
Härigenom elimineras väsentligen svårkontrollerbara
variationer i sammansättning.
När i det följande en sammanträngd framställning
av hans vetenskapliga alstring lämnas, är orsaken i
mycket att den kan anses ge ett karakteristiskt
tvärsnitt genom nutida metallografisk forskning.
B:s förstlingsarbete (1906) diskuterade sambandet
mellan metallernas elektriska ledningsmotstånd och
deras volym. Hans uttalande, att motståndet i
allmänhet varierar proportionellt med det fria
mellanrummet mellan atomerna, är beaktansvärt såsom en
tidig insikt, att den gaskinetiska elektronteorien, som
lett till motsatt uppfattning, icke motsvarar
verkligheten.
Det första experimentella arbetet (1908—09), utfört
tillsammans med Gunz i Nancy, gällde
elektricitetsledningen i de olika alkalimetallerna samt i gallium
och tellur; viktiga nya data erhöllos.
1909—11 tillkommo ingående undersökningar över
egenskaperna hos aluminiums legeringar med koppar
och med silver; undersökningarna tillhöra de
tidigaste, som väl illustrera skillnaden i egenskaper,
alltefter som fasta lösningar eller aggregat föreligga.
Dessa ypperligt utförda undersökningar ingingo i B:s
doktorsavhandling. Här studerades grundligt en del
för lättmetallernas kunskap grundläggande system,
såsom Al—Zn, Al—Sn, Al—Bi (där bestämda
föreningar saknas); Al—Mg, Al—Ag, Al—Cu (där
bestämda föreningar förekomma); och vidare delar av
systemen Al—Fe, Al—Mn, Al—Ni.
Genomgående bestämdes på
samtliga prov elektrisk
ledningsförmåga, dennas
temperaturkoefficient, termokraft (Seebeckeffekt)
och elektrolytisk lösningspotential.
Genom dessa egenskapers
variation — särskilt stora hos
termokraften —kunde
jämviktsdiagram-mens linjer fastställas med
väsentligt större säkerhet än förut, ur
enbart termiska observationer. För
vinnande av god, åskådlig
kunskap av diagrammen utnyttjades
för första gången systematiskt och
mästerligt en av Le Chatelier
införd "filiationsmetod", bestående
däri att tvenne metaller
underkastas smältning, så att den specifikt
lättare bildar ett övre lager; vid
tillräckligt långvarig värmning
sprida sig bägge metallerna i
varandra genom diffusion och giva
upphov till samtliga inom systemet förekommande
faser. Alla dessa kunna sålunda inom ett
jämförelsevis litet provstycke studeras mikroskopiskt eller
annorledes.
Tillsammans med Hackspill gav B. 1911 en
undersökning av termokraften hos de olika alkalimetallerna
och hos rhodium och iridium, ned till — 183°C; hos
Rb och Cs upptäcktes språng hos termokraften vid
övergång från fast till flytande fas.
Tillsammans med Le Chatelier beskrev B. 1912 en
praktisk apparat för fotografisk registrering av
fysikaliska egenskaper som funktion av såväl
temperatur som tid; apparaten är alltjämt mångenstädes i
bruk.
En värdefull, ingående undersökning över
hårdhets-variationerna i ett komplicerat system, Al—Ag,
publicerades av B. 1913 i samarbete med G. Le Grix.
Man använde brinellmetoden, förfinad genom att
stålkulan ersatts med en liten (1 mm) glaskula. En
förstorad bild av en Al—Ag-"filiation" med dylika
hårdhetsintryck, gjorda längs diffusionsaxeln, synes mig
vara ett mönster av åskådlighet och visar
karakteristiska ändringar i "mjukheten".
Med den nyss nämnda apparaturen registrerade B.
1913 för provstycken av rent elektrolyt järn dilatation,
ledningsmotstånd och termokraft mot koppar, resp.
mot platina. De erhållna kurvorna visade samtliga en
avböjning — från det vid lägre temperatur
regelbundna förloppet — i trakten av 750°C. Detta
förlopp angavs få sin förklaring genom den av C.
Benedicks 1912 dragna slutsatsen, att inom Osmonds
ß-intervall (omkr. 750—900°) a-järnet innehåller en
kontinuerligt stigande mängd y-järn i fast lösning —
Fig. 1. Witold Broniewski.
15/10 1880—11/1 1939.
163
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
