- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Allmänna avdelningen /
170

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 ½. 23 mars 1939 - En mekanisk friktionsfri utväxlingsanordning och några tillämpningar på olika mätinstrument, av H. Abramson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tekmsk Tidskrift

Fig. 13. Mikrokator med smalt
hållar-rör i hakstativ.

framställa. För mätning av dylika små mått ha vi
därför konstruerat en mätspets till mikrokatorn,
vilken kan förlängas genom inskjutning av normala
standardpassbitar. Passbiten 1 fig. 12 ligger
inklämd mellan tre kulor, vilka äro fast förbundna med
mätkolven och en kula, vilken är parallellstyrd i
förhållande till mätkolven medelst fjädrarna 2.

Skall man nollställa instrumentet för säg 0,05 mm
avstånd mellan mätspets och mätplan inlägges först
t. e. en passbit med måttet 1,05 mm, varefter
instrumentet nollställes. Sedan inlägges en passbit med
måttet 1,00 mm och mätningen företages. Mätfelet
blir i ogynnsammaste fall mätinstrumentets största fel
pius passbitens största fel.

Vid mätning av ytterdiametrar är det ofta
fördelaktigt att slippa flytta på detaljer som skola mätas.
Detaljen kan ju vara stor och tung eller ev. vara
uppmonterad i en svarv eller slipmaskin. För sådana
mätningar ha vi konstruerat en mikrokator med
smalare infästningsrör för montering i ett hakstativ, se
fig. 13. I denna mikrokator är mätkolven lagrad i
glidlager. Som friktionen emellertid kommer in,
innan någon utväxling av rörelsen har företagits, får
den ej stor inverkan på instrumentets funktion.
Instrumentets mätspets är en sfär med mycket stor
radie. Hakstativet är försett med två justerbara
an-liggningsplan. Diametern mätes mellan undre planet
och instrumentet. Sidoplanet injusteras så att
instru–mentet visar största utslag. Mikrokatorns mätområde

Fig. 14. Extensometer i genomskärning.

Fig. 15.’ C. E. J. extensometer.

är 0,2 mm. Ett delstreck är lika med 0,002 mm. Tre
olika hakstativ för diametrar mellan 0 och 150 mm
tillverkas. Man kan alltså använda instrumentet för
att mäta mycket olika diametrar bara genom att byta
hakstativ.

Fig. 14 visar A.-b. C. E. Johanssons extensometer
av större typ i genomskärning. Den är konstruerad
med tanke på att undvika friktion i så hög grad som
möjligt. Den ena eggen 1 är nedslipad så mycket
vid 5 att där bildas en led. Stopp finnas, som
begränsa dess rörelse åt båda hållen, så att
påkänningen i den nedslipade delen ej blir för stor. Bandet 2
är i ena änden fästat vid en justerfjäder 3, i andra
änden vid en sträckfjäder, som sträcker bandet mot
justerskruven på den rörliga eggen. Justerfjädern
användes på samma sätt som mikrokatorns
justerfjäder för att få visarens utslag att svara mot vad

Fig. 16. Extensometer på kontrollanordning.

170

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:36:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1939a/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free