Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 14. 8 april 1939 - Svenska teknologföreningens årsmöte, av Fmn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
HÄFTE 14 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 8 APRIL
ÅRG. 6 9 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD 19 3 9
INNEHÅLL: Svenska teknologföreningens årsmöte. — Det utrikespolitiska kvartalet, av Rütger Essén. —•
Carl Richard Nyberg †. — Den levande organismen som förstärkare. — Notiser. — Litteratur. —
Tekniska föreningar. — Sammanträden.
Svenska teknologföreningens årsmöte.
1 närvaro av II. K. H. Kronprinsen-Regenten,
representanter för statliga myndigheter och verk med
överståthållare Nothin, samt Tekniska högskolans
preses, generaldirektör Malm, generaldirektörerna för
kommunikationsverken, Borgquist, Dahlbeck och
Eric-son, i spetsen, öppnades S. T. F:s årsmöte i
konserthusets lilla sal strax efter kl. 1/211 f. m. torsdagen den
23 mars. Som representanter för övriga nordiska
länder hade infunnit sig:
från Dansk Ingeniørforening: Ingenjörerna Jens
Johansen och Otto Kierulff,
„ Den Norske Ingeniørf oren ing: Chefingenjör Aage
W. Owe och generalsekreterare Bjarne Bassøe
samt
„ Tekniska Föreningen i Finland: Ingenjör
Hjalmar Pehrman.
Även ett stort antal av de svenska tekniska
föreningarna hade hörsammat inbjudningar till mötet
genom att sända representanter.
Ordföranden, direktör Sten Westerberg, höll
följande hälsningstal:
"Eders Kungliga Höghet, mina damer och herrar!
När Svenska teknologföreningen nu öppnar sitt
årsmöte efter 78 års verksamhet, ber jag att få hälsa
Hans Kunglig Höghet Kronprinsen-regenten och
uttrycka vår tacksamhet, att Eders Kungl. Höghet som
vanligt velat hedra oss med sin närvaro. Jag ber
också att få hälsa överståthållaren, representanter för
statsmakterna, för de stora industriella
sammanslutningarna Exportföreningen och Industriförbundet och
för föreningar i Norden, med vilka
Teknologföreningen har samarbete. Vi ha vänner här från Norge,
Finland och Danmark. I detta sammanhang må det
tillåtas mig att framföra ett tack för sist till
norrmännen, som i somras ordnade det stora nordiska
ingenjörsmötet i Oslo. Parollen var, som bekant "Vi kan",
och norrmännen, åtminstone ingenjörerna, visade, att
de sannerligen kunde det. Det var en strålande
tillställning. Jag vill också i anslutning härtill inte
glömma att påminna om, att nästa gång, som ett
nordiskt ingenjörsmöté skall avhållas, bör det bli i
Stockholm.
Det brukar vara vanligt vid detta tillfälle, att
ordföranden lämnar en redogörelse för förhållandena i
föreningen, både inåt och utåt. Jag skall emellertid
i dag fatta mig ganska kort, enär vi ha ett par tunga
ocli vägande föredrag på förmiddagssammanträdet.
Efter vad som varit under det sista året, måste man
väl säga, att förhållandena i världen visa en
nedslående bild. Jag tittade nyligen i en diktsamling av
år 1931, vari en av våra nu levande skalder hyllade
en svensk kulturpersonlighet med följande ord: "Jag
vet, att jag har rätt att ge Dig hedersnamnet Europé,
det bästa namn jag känner." Vår generation har
väl mer och mer velat hoppas på en utjämning folken
emellan och på att namnet europé skulle bliva en
realitet. Dess värre ser det inte ut så, om man
betraktar, vad som förekommit under de senaste åren.
Vi få väl i stället kalla oss för svenskar och det är
inte dåligt det heller. Denna isolering gör emellertid
givetvis, att det ställes ökade pretentioner på varje
lands möjlighet att klara sig självt, att stå på egna
ben. Av denna anledning och med kännedom om
ingenjörernas ställning i samhället o.ch ingenjörernas
plikter har Teknologföreningen under de senaste åren
som bärande ämnen tagit upp de båda frågorna om
den högre tekniska undervisningen och den
tekniskt-vetenskapliga forskningen. Båda dessa frågor ha
intensivt diskuterats inom föreningen och föranlett
skrivelser till Kungl. maj:t med begäran om snabba
åtgärder i ärendena. För att vi i vårt land skola
kunna försörja oss, för att vi skola kunna
vidmakthålla vår ekonomiska och därmed även kulturella
standard, för att vi skola kunna på ett effektivt sätt
i största möjliga utsträckning försvara oss, behöves
alldeles säkert en mycket högt utvecklad teknik, och
huru skall denna kunna komma på sin topp, om icke
de, som handleda denna teknik, utvecklas och äro
kunniga, ja utomordentligt kunniga. Våra tekniska
högskolor och linjerna för deras verksamhet —
Tekniska högskolan är som bekant mycket äldre — eller
linjerna för nu rådande teknisk högskoleundervisning
konstituerades för över 30 år sedan. Naturligtvis har
Tekniska högskolan och Chalmers följt utvecklingen i
möjligaste mån, men alldeles säkert är en
genomgående modernisering i detta hänseende nödvändig.
Detsamma gäller ju på alla områden, men man kan säga,
att det faller sig naturligt, att den tekniska
undervisningen i speciellt hög grad måste följa med sin
tid. —• Den tekniska forskningen har dess bättre blivit
föremål för allt mer ökat intresse från allmänhetens
och även från statsmakternas sida. Vi kunna med
glädje och tacksamhet notera, att smärre åtgärder i
antydd riktning redan vid årets riksdag äro
föreslagna och, som vi hoppas, komma att genomdrivas.
193
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
