Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 14. 8 april 1939 - Det utrikespolitiska kvartalet, av Rütger Essén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
på arbetskraft och dennas intensiva utnyttjande,
bristen på vissa råvaror och de utomordentligt stora
anspråken på sparkapitalet skapade ett spänt läge,
vilket på många håll ansågs bli ytterligare skärpt
genom dr Hjalmar Schachts avgång som chef för
tyska riksbanken, en händelse, som inträffade den
20 januari, och som ansågs innebära ett tecken på
att en inflationalistisk politik stod för dörren.
Schachts efterträdare blev riksekonomiministern
Funk, vilket betecknades som en seger för den
"partitrogna" finanspolitiken. I själva verket blev
förändringen emellertid ej så vittgående. Hitlers
ovannämnda riksdagstal av den 30 januari var dock i
påfallande hög grad ägnat åt Tysklands ekonomiska
position, vilken av Hitler karakteriserades med orden
"exportera eller dö". Hotet om ett av riksledningen
understött handelskrig framfördes i klara ord, för den
händelse ej större ekonomiskt tillmötesgående
visades Tyska riket från västmakternas sida. I detta
sammanhang upprepades ännu en gång det tyska kravet
på återställande av de forna tyska Afrika-kolonierna.
Tjeckoslovakiens undergång som oberoende stat.
De omstörtande politiska ’händelser, som inträffat
under mars månad, ha emellertid väsentligt förändrat
även Tysklands ekonomiska position. Det är dock
knappast troligt att det ekonomiska motivet varit det
främst avgörande för den serie aktioner, som lett till
den tjecko-slovakiska statens upplösning samt
Böhmens och Mährens ("Tjeckiens") införlivande som ett
protektorat under Tyska riket och Slovakiens
"An-gliederung" i en liknande, något lösare form.
De böhmisk-mähriska och slovakiska protektoraten
Karpato-Ukraina till Ungern.
Den verkliga bakgrunden till dessa händelser är
ännu delvis höljd i dunkel. Efter
Münchenuppgörel-sen skulle enligt planen Tjeckien (Böhmen—Mähren),
Slovakien och Karpato-Ukraina fungera som
autonoma områden. Detta visade sig vålla svårigheter.
Den slovakiska regeringen Tiso, stödd på det
fascistiska och antisemitiska Hlinka-gardet, krävde en
högre grad av oberoende, än Prag ansåg sig kunna
acceptera. Den 10 mars beslöt Prag-regeringen att
avsätta Tiso och utnämnde en ny slovakisk regering.
Tiso och Hlinka-gardet vägrade emellertid att foga
sig i detta, och Prag sände trupper mot Slovakien.
Kaos och inbördeskrig syntes hota. Den 14 mars
begåvo sig statspresidenten Hacha och
ministerpresidenten Ghwalkovsky till Berlin för överläggningar
med Hitler. Samma dag proklamerade Slovakien och
Karpato-Ukraina sig som oberoende stater. På
morgonen följande dag, onsdagen den 15 mars,
överraskades världen av meddelandet om ett avtal,
underskrivet på natten i Berlin av Hitler, von
Ribben-trop, Hacha och Chwalkovsky och av innehåll att
de senare "förtroendefullt lagt det tjeckiska folkets
öde i händerna på tyska folkets ledare", samt att
denne beslutat taga tjeckiska folket under sitt skydd
samt trygga åt det en autonom förvaltning.
Samtidigt härmed ockuperade tyska trupper med
utomordentlig hastighet Böhmen och Mähren. Senare
besattes även strategiskt viktiga punkter i Slovakien. I
Karpato-Ukraina ägde däremot en ungersk inmarsch
rum. Denna mötte motstånd, vilket dock bröts på
några dagar. Den 16 mars utfärdades en
proklamation, enligt vilken Böhmen-Mähren med dess cirka
7 millioner tjeckiska invånare, som protektorat
införlivades med Tyska riket. Hacha förblev tjeckisk
statschef, och full inre autonomi utlovades. Till
"riksprotektor" utsågs förutvarande utrikesministern
friherre von Neurath, vilken tog sitt säte på borgen
Hradzin i Prag. Slovakien ställdes även, ehuru i
lösare former och utan formlig inkorporering, under
tyska rikets skydd. Bl. a. skulle Tyskland äga rätt
förlägga och förflytta stridskrafter i och över
slovakiskt område. Karpato-Ukraina däremot
införlivades enligt tyskt medgivande med Ungern, som det
tidigare tillhört. Ungern erhöll härigenom direkt
gräns med Polen.
Beträffande de omedelbara orsakerna till denna
utomordentligt snabba och oerhört betydelsefulla
händelseutveckling föreligga tvenne olika versioner eller
rättare sagt tolkningar. Enligt den ena hade i Berlin
redan tidigare beslut fattats att förinta
Tjeckoslovakien som oberoende stat, och sedan man genom
slovakernas aktion skapat ett lämpligt utgångsläge,
slog man helt enkelt till. Regeringen i Prag hade
tvungits vika för våldshot om omedelbart
liiftbom-bardemang m. m. Tyska riket hade härmed övergått
till öppen imperialistisk erövringspolitik oc’h frångått
•den hittills följda och alltid proklamerade principen
om att nationalsocialismen endast eftersträvade tyska
folkgruppers enande i riket. Enligt den andra
tolkningen hade både Hacha och tyska riksregeringen
handlat under tvång. I Prag förestod en från
Ryssland inspirerad kupp, som syftade till störtandet av
Hacha, röd militärdiktatur och öppen
krigsförberedelse i samförstånd med Ryssland, Rumänien och
vissa polska grupper. Inre ocli yttre krig samt
allmänt kaos hade icke kunnat förekommas annat än
genom den snabba aktion som företogs.
Framtiden kommer att utvisa vilken av dessa
tolkningar, som är den riktiga. Så mycket torde dock
stå fast redan nu som att något direkt våldshot icke
förekommit mot Hacha och Chwalkovsky.
Det skeddas innebörd.
Den omedelbara betydelsen av det skedda är i
huvudsak följande.
Tyska riket erhåller militärisk trygghet åt det
tjeckiska hållet och behöver sålunda ej vid ett krig
med andra makter binda stridskrafter av betydelse för
Tjecko-Slovakiens övervakande. Genom den tjeckiska
arméns avväpning erhålles ett betydande
krigsma-terieltillskott samt en välbehövlig förstärkning av
civil arbetskraft. Strategiskt kommer Tyska riket
genom ’det fullständiga behärskandet av "den
böhmiska bastionen samt av Slovakien att dominera
bela Östeuropa. Både Ungern och Polen komma i
starkt strategiskt beroende av Tyskland. Ekonomiskt
erhålles en betydande tillökning av råvarutillgångar
samt ett betydelsefullt tillskott bl. a. i metall- och
krigsindustri.
Mot detta får vägas den politiska belastningen av
att övervaka ett till stora delar fientligt sinnat folk
inom riket, försämrat förhållande till England ocli
västmakterna samt starkt ökad misstro på många
håll till den tyska politikens avsikter.
Mera kan för närvarande icke sägas.
197
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
