Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 17. 29 april 1939 - Stockholmstrafik — storstadstrafik, av Åke Virgin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
LONDON
KÖRTRAFKLEDER
KORSANDE THEMSEN
STOCKHOLM
KÖRTRAFIKLEDER KORSANDE
KLARAVIKEN OGH NORRSTRÖM
-|IOO 6
FÖRDELNiN6EN /V /WSTÄLLDA
1937 DEN 13 JULI KL Ö-20 1938 DEN 20 OKT. KL 7-20
(kbroar. 1 färja och 2 tunnlar) (6 broar)
271.000 FURDON 121,000 FORDON
Fig. 8. Den procentuella fördelningen av olika fordon på
trafiklederna över Themsen i London och över Klaravattnet—
Norrström i Stockholm.
I London, är den ifrågavarande gatutrafiken över
Themsen, 271 000 fordon, fördelad över en sträcka
av 20,5 km, under det att den motsvarande
gatutrafiken i Stockholm, 121000 fordon, är
sammanträngd på en sträcka av endast 2,2 km mellan de
yttersta broarna.
Jämförelsen visar på ett utomordentligt åskådligt
sätt den starka koncentrationen av gatutrafiken till
och från Stockholms centrum. I ännu högre grad
framstår detta, om man bland de 17 trafiklederna
över Themsen utväljer de 6 på varandra följande,
vilka tillsammans hava den största trafiken. Dessa
äro broarna från och med ^................................................................,,,_,,„,,,„
Westminster Bridge i
väster till och med Tower
Bridge i öster. Dessa 6
broar i Londons centrum
äro belägna på en sträcka
av 3,2 km och passerades
vid samma tillfälle av
sammanlagt 120 222 fordon,
under det att de 6
Stockholmsbroarna tillsammans hade
en trafik av 121 380 fordon.
Man kan nu fråga, äro de
här nämnda siffrorna för
trafiken i London och
Stockholm jämförbara med
varandra? Är icke körtrafiken
i London sammansatt av
tyngre och mera
utrymmeskrävande fordon än i
Stockholm? Vid båda
trafikräkningarna rådde vackert
väder. Trafikräkningen i
London gällde tiden kl.
8—20, under det att Stockholmsräkningen företogs
mellan kl. 7 och 20. Å andra sidan gjordes
räkningen i London under juli månad, då trafiken där
uppgives vara störst, under det att
Stockholmssiffrorna avse trafiken i oktober, vid vilken tid den kan
anses motsvara ett medeltal för året. Vad slutligen
beträffar trafikens sammansättning med olika
fordon-slag, visas denna på fig. 8. Därav framgår, att den
ifrågavarande Londontrafiken består av 21,2 %
tramp-cyklar, 62,2 % bilar och 10,9 % omnibussar,
trådbussar och spårvagnar, under det att motsvarande
Stockholmstrafik utgjordes av 33,9 % trampcyklar,
57,2 % bilar och 6,9 % omnibussar och spårvagnar.
Londontrafiken sammansättes sålunda av något
tyngre fordon än Stockholmstrafiken, men skillnaden
är dock ej så stor, som man skulle kunnat förmoda.
I stort sett torde därför de ovan angivna
trafiksiffrorna få anses vara jämförbara.
Hur kan det nu vara möjligt, att i en så relativt
liten stad som Stockholm den centrala trafiken
nålen sådan storlek, som jämförelsen med London visar?
Anledningen därtill bör sökas dels i de topografiska
förhållandena, som i Stockholm koncentrera
gatutrafiken mellan stadskärnan och flertalet övriga
stadsdelar till ett fåtal trafikleder, dels i det täta
byggnadssättet och framförallt den koncentrering av
affärslivet till ett litet, begränsat område, som i
särskild grad kännetecknar Stockholm. Den utpräglade
citybildningen inom Nedre Norrmalm och trakten
omkring Sveavägen framgår även tydligt av den bild
av arbetsplatsernas fördelning inom staden för
affärs-anställda i butiker, kontor, verkstäder m. m., som
visas på fig. 9.
Vad däremot London beträffar får man taga hänsyn
till den stora avlastning av gatorna som
tunnelbanorna medföra. Utan dem skulle en stad som London
icke kunna fungera. Därjämte är bebyggelsen och
boendetätheten högre än i Stockholm och lokala
affärs- och nöjescentra inom olika stadsdelar minska
trafikbehovet till centrum.
Jämförelsen mellan London och Stockholm
inbjuder nu till en undersökning av trafikutvecklingen i
Fig. 9. Fördelningen av anställda i affärslägenheter (butiker, kontor, verkstäder m. m.)
inom Norrmalm, Vasastaden, Kungsholmen och en del av Östermalm i december 1935.
Varje punkt betecknar 50 anställda.
232
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
