Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 17. 29 april 1939 - Stockholmstrafik — storstadstrafik, av Åke Virgin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
de båda städerna. En
sammanställning av de senare
årens trafik på de sex
starkast trafikerade
Themsen-broarna och de sex starkast
trafikerade
Stockholmsbroarna visas på fig. 10. Det
synes därav, att
trafikökningen från år 1925 på de
ifrågavarande Londonbroarna har
varit tämligen ringa, under
det att de sex
Stockholms-broarna från år 1921 uppvisa
en fortgående stegrad trafik.
I London ha under en
lång följd av år periodiska
trafikräkningar förekommit,
vilka ge en mycket god
bild av trafikens förändringar inom olika delar av
staden. I diagrammen fig. 13 visas trafikutvecklingen
dels på sex av de starkast trafikerade platserna och
gatukorsen i London från år 1904, dels på de sex
starkast trafikerade platserna och gatukorsen i
Stockholm. De ifrågavarande trafiktalen ha därvid
erhållits på sådant sätt, att man halverat det sammanlagda
antalet in- och utgående fordon. Härvid erhålles ett
tal, som anger det antal fordon som under
räkne-tiden passerat platsen eller gatukorset. Av denna
jämförelse framgår, att de stora trafikplatserna Hyde
Park Corner, Trafalgar Square, Marble Arch och
Piccadilly Circus i London trafikeras av mellan 80 000
—50 000 fordon, under det att motsvarande platser i
Stockholm nämligen Slussplan, S:t Eriksplan, Gustaf
Adolfs Torg, Tegelbacken och Stureplan ha en trafik
av mellan 50 000 och 30 000 fordon. Av diagrammen
framgår även, att de ifrågavarande Londonplatserna
omkring år 1924 hade ungefärligen lika stor körtrafik,
som för närvarande belastar de nämnda
Stockholmsplatserna. Vad däremot gatukorsen beträffar, ha
Knightsbridge och Oxford Circus en trafik av 39 000
resp. 37 000 fordon, under det att de starkast
trafikerade gatukorsen i Stockholm nämligen Kungsgatan—
Vasagatan och S:t Eriksgatan—Fleminggatan
passeras av 41 000 resp. 33 000 fordon.
Vid en jämförelse mellan dessa trafiksiffror bör
dock tagas hänsyn till det trafikutrymme, som står
till förfogande för den ifrågavarande trafiken.
Tab. 5. Jämförelse mellan trafiken och trafikutrymmet
på några av de starkast trafikerade platserna och
gatukorsen i London och Stockholm.
lkl 7-20 sista ti3wgen i oktober månftd
Fig. 10. Jämförelse mellan körtrafiken på de starkast trafikerade broarna i London och
Stockholm.
LONDON.
STOCKHOLM.
Areal Antal fordon
Befintlig Föreslagen d. 25 .okt. 1938 kl. 7—20
i „ , per kvm. av
om£. ^ -teaT
Platser:
Slussplan ........ — — 50 000 —
S:t Eriksplan ____ 13 600 — 43 000 3,2
Gustav Adolfs Torg 8 400 — 40 000 4,8
Tegelhaeken ...... 8 200 16 000 40 000 4,9
Stureplan ........ 6 000 8 400 31 000 5,2
Nybroplan ....... 16 000 — 30 000 1,9
Gatukors: Gatubredder: [-Kungsgatan—Vasagatan-]
{+Kungsgatan—Vasa-
gatan+} .......... 18, 24, 27, 24 41 000 —
S:t Eriksgatan—
Fleminggatan .. 23, 24, 23, 30 33 000 —
Areal Antal fordon
Befintlig Föreslagen d. 13 juli 1937 kl. 8-20
, , per kvm. av
om£. okx totait
Platser:
Hyde Park Corner 20 000 40 000 81 000 4,0
Trafalgar Square .. 24 000 — 65 000 2,7
Marble Arch ..... 11 000 — 58 000 5,3
Piccadilly Circus.. 7 000 10 000 50 000 7,1
Gatukors: Gatubredder:
Knightsbridge ____ 33, 37, 33, 41 39 000 —
Oxford Circus ____ 26, —, 26, — 37 000 —
De angivna Londonplatserna ha sålunda f. n. en
avsevärt större areal än motsvarande platser i
Stockholm. Det nuvarande trafikutrymmet på flera av
dessa platser anses ändock otillräckligt och enligt
föreliggande planer är en vidgning av exempelvis
Hyde Park Corner till 40 000 kvm och Piccadilly
Circus till 10 000 kvm förestående. Även Marble
Arch torde komma att utvidgas. I samtliga fall
bibehållas dessa platser som cirkulationsplatser.
I Stockholm har Nybroplan f. n. den största arealen,
16 000 kvm, under det att Gustaf Adolfs Torg och
Tegelbacken ha en areal av endast 8 400 resp. 8 200
kvm. Om man bortser från Slussplan, är f. n. S:t
Eriksplan den starkast trafikerade platsen i
Stockholm med en areal av 13 600 kvm. Enligt föreliggande
planer kan det väntas, att Tegelbacken framdeles
kommer att vidgas till en areal av omkring 16 000
kvm och Stureplan till 8 400 kvm. Av tabellen
framgår sålunda, att trafikträngseln på de angivna
Stockholmsplatserna trots den mindre trafiken är fullt
jämförbar med de stora Londonplatsernas. Härmed
uppstår frågan, huruvida det skall vara möjligt att
framdeles bemästra den alltmer ökade trafiken på de
viktigaste trafikplatserna i Stockholm. I det följande
kommer att anföras några synpunkter på denna fråga.
Körtrafiken i Berlin, Köpenhamn och Oslo.
I Berlin har veterligen icke utförts några
systematiska gatutrafikräkningar under en längre följd av år.
233
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
