Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 17. 29 april 1939 - Några synpunkter på bussar och busstrafik, av H. Björck - Trådbussanläggningar, av C. Wijkborn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
‡
Fig. 11. Luftkonditioneringsaggregat å amerikansk buss.
Yid ekonomisk jämförelse med annat trafikmedel
böra följande faktorer beaktas:
På en förortslinje kan alltid med bussar ett visst
transportarbete utföras med mindre antal körda
platskm än om annat transportmedel användes.
Bussen kan nämligen vända vid varje vägskäl eller
större trafikplats och trafiken kan vid
rusningstill-fällen ordnas så, att passvagnar i händelse av behov
insättas från dessa vändplatser och endast ett ringa
antal vagnar behöver gå hela linjesträckningen.
Beläggningen blir därför vid busstrafik större än vid
annat transportmedel. Vid busstrafik är det även
ofta så, att tätare trafik erhålles än t. e. vid
spårvägs-trafik med släpvagnar. Detta medför en stimulering
att åka mera och totalinkomsten kan därför vid
busstrafik bliva större. Reshastigheten är även stor och
busstrafiken tycks ha alla möjligheter att
tillfredsställa de flesta kommunikationsbehov på för
allmänheten lämpligaste sätt.
Yid jämförande kalkyler bör skälig hänsyn tagas
till det förhållandet att vid busstrafik oftast kan köras
mindre antal platskm än vid annat transportmedel.
Man får ej heller kalkylera så som om antalet
passagerare vore konstant och oföränderligt. I själva
verket stimuleras trafiken av goda och täta förbindelser,
bekväma vagnar, korta hållplatsavstånd m. m., och
om några av dessa omständigheter varieras, ändras
även inkomsterna. Med andra ord, det gäller vid
kalkyler att både diskutera utgifts- och
inkomstsidorna dels med tanke på att antalet körda platskm ej
nödvändigtvis behöver vara detsamma i olika
alternativ och dels med tanke på att en viss lösning kan
ge högre inkomst. Som speciell fördel för busstrafik
talar alltid det förhållandet att en ej föraktlig extra
inkomst kan erhållas genom s. k.
beställiiingskör-ningar.
Ovan har berörts endast en del av detaljproblemen
beträffande bussar och busstrafik och vill jag nu
sluta med framhållande av att den svenska bussens
standard är i alla avseenden hög, vilket kunnat
konstateras i synnerhet efter besök vid årets
internationella bilutställning i Berlin. Samtidigt är det med
stor glädje som man kan slå fast, att vi beträffande
bussar äro nära nog självförsörjande, i det våra
svenska fabriker Scania Vabis och Volvo tillsammans
levererat nära 75 % av alla under senaste året i
Sverige nyregistrerade bussar, och dessa märken äga
även goda förutsättningar att ytterligare befästa den
ställning de internationellt redan tillkämpat sig.
Utvecklingen i Sverige har tack vare våra
bilbesiktningsmäns och myndigheters gynnsamma och
framsynta inställning lett till att den svenska bussen
relativt fritt kunnat utvecklas till de typer som vi
för närvarande ha, och vilka väl synas fylla sin
uppgift. Hittills ha de bestämmelser, efter vilka bussar
byggas, varit olika i olika län, och detta har
inneburit en viss nackdel för både fabrikanter och
bussföretag. För närvarande pågår ett arbete på att få
enhetliga bestämmelser för hela riket, och jag vill
här uttala den förhoppningen, att de bestämmelser,
som eventuellt utfärdas, bliva något elastiska, så att
ej utvecklingen som t. e. i England så småningom
blir fastlåst genom benhård tillämpning av föråldrade
föreskrifter. Det är genom fortsatt samarbete mellan
myndigheter, bussföretag och fabrikanter som våra
bussar utan onödiga uppoffringar skola föras framåt
till ännu bättre och lämpligare typer i allmänhetens
tjänst.
Trådbussanläggningar.
Av C. WIJKBORN.
Redan år 1882 utfördes den första
trådbussanläggningen, och efter 1907 tillkommo ett mindre antal
anläggningar i Tyskland och Italien. I England
utfördes den första anläggningen 1911, och sedan 1931
har detta kommunikationsmedel fått mycket stor
spridning därstädes. I Amerika har man efter 1928
utfört ett rätt stort antal anläggningar, och därstädes
torde för närvarande finnas ca 2 000 trådbussar i
drift, under det att antalet trådbussar i England
närmar sig 3 OOO-talet. I Tyskland finnas däremot endast
ett 30-tal nyare trådbussar i drift och ungefär lika
många under fabrikation, men systemet är på
frammarsch såväl här som i övriga länder på kontinenten.
Att detta kommunikationsmedel endast långsamt
vunnit någon större spridning torde huvudsakligen
få tillskrivas den omständigheten att man behöver
ledningar i gatorna, som icke försköna stadsbilden,
och dessutom binda linjerna ett större
anläggningskapital.
Bensinbussarna omfattades därför med större
intresse, och sedan dieselbussarna tillkommit med sina
lägre bränslekostnader ansågs det också tvivelaktigt,
om trådbussdrift kunde bliva lika ekonomisk som
drift med dieselbussar.
Allt eftersom flera trådbussanläggningar trots dessa
betänkligheter kommit till stånd har man fått större
erfarenhet i drift- och underhållsfrågor samt hunnit
uppskatta de fördelar i övrigt såsom tyst och jämn
244
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
