Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 17. 29 april 1939 - Åtgärder för ökad tåghastighet samt nya snälltågselektrolok vid S. J., av H. Bager och J. Ottosson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Lok vid schweiziska förbundsbanorna (SBB).
Koppelstångslok
2 C 1 C axlar
2 drivmotorer
16
Enkelaxellok
1 Co 1 5 axlar
6 drivmotorer
(äldre, avsedda
att utbytas)
9
Antal lok av resp. typer
Total kostnad för
storreparation .......... 18 600 Fr. 17 500 Fr.
Tid för mek. arbeten ... 2 970 tim. 2 410 tim.
Av här ovan anförda uppgifter om kostnad för
lokunderhåll synes uppenbart framgå, att skäl ej
föreligger antaga att kostnaden för de blivande F-lokens
underhåll skall komma att nämnvärt överstiga
motsvarande kostnad för de nuvarande standardloken
litt. D. I jämförelse med dessa blir visserligen
antalet avsevärt mindre och vikten ungefär 25 % större.
Å andra sidan kan nämnas att enligt vid tyska
riksbanorna vunnen erfarenhet de moderna
enkelaxel-drivna loken av axelanordningen 1 Do 1 kunna gå
400—600 000 km mellan storreparationerna, varvid
dock hjulsvarvning äger rum efter cirka 200 000 km.
De svenska Dk-loken underkastas i regel
storreparation efter 250—350 OOO km.
Tidsvinster genom de nya loken.
Enligt leveranskontraktet skall med F-loket 600
tons vagnvikt kunna framföras mellan Stockholm och
Göteborg (456 km) på en nettotid av 290 min., om
uppehåll äger rum på 9 mellanstationer, samt 265
min. utan mellanuppehåll. Till jämförelse kan
nämnas att mot förstnämnda gångtid svarar för
nuvarande Dk-loken 346 min. för snabbaste tåget, varför
tidsvinsten skulle bli 56 min. Dessa gångtider för F-lok
torde ha fixerats efter dragkraftkurvor, som ej
förutsätta sändning i samma utsträckning som i
verkligheten måste äga rum å Dk-loken, om man med dessa
skall kunna framföra samma vagnvikt på
tidtabellstiden 346 min. Ifall man använder kraftig sändning
även på F-loken, böra därför ytterligare några minuter
kunna vinnas. Man kan därför räkna med ätt den på
linjen Stockholm—Göteborg ernåeliga tidsvinsten är
ungefär 1 tim. Om det nu är tekniskt möjligt att göra
denna avkortning, kanske man dock i praktiken
nöjer sig med något mindre för att erhålla någon
marginal för tidinkörning.
Den kortare vägen mellan Stockholm och Malmö
(599 km) leder över Nyköping, vilken är 18 km
kortare än vägen över Katrineholm. Dagsnälltågen
samt det ena av de båda nattågsparen framföras nu
den kortaste vägen. Den uppgjorda planen för
utbyggnad av dubbelspår inbegriper ej linjen Järna—
Nyköping—Åby, vilken är mycket kurvig samt
därför ej kan anordnas för hastigheten 120 km med
mindre en högst väsentlig del av linjen erhölle ny
sträckning, vilket skulle ställa sig mycket dyrbart.
Därför räknar man med att efter färdigställandet av
dubbelspår Järna—Katrineholm—Åby, på större delen av
vägen för en hastighet av 120 km/h snälltågen
Stockholm—Malmö skola framföras över Katrineholm. Man
kan räkna med att gångtiderna härvid kunna minskas
med något över en timme jämfört med nuvarande
kortaste gångtider över Nyköping.
Såsom förut nämnts ingår i programmet för
hastighetsökning iordningställandet av linjen
Stockholm—Uppsala för hastigheten 120 km/h. I övrigt
planeras ej tills vidare några åtgärder för ökning av
maximihastigheten på linjerna Uppsala—Krylbo—
Ånge—Långsele och Bräcke—Östersund av den
anledningen, att på dessa linjer antalet kurvor för
maximalt 90 km/h är mycket stort. Med F-loket vinnes
emellertid i jämförelse med Dk-loken tid dels vid
start och dels genom högre hastighet i längre
stigningar. Detsamma blir förhållandet å linjen Långsele
—Boden, där — såsom förut nämnts -— hastigheten
90 km/h kan tillåtas först efter föregående rälsbyte.
I tekniskt avseende beräknas följande ungefärliga
gångtidsavkortningar — F-lok i, jämförelse med för
Dk-lok för närvarande gällande eller beräknade
gångtider —■ vara möjliga att genomföra, nämligen
Stockholm—Ånge—Bräcke—Östersund .... 30 min.
Stockholm—Ånge—Bräcke—Långsele ____35 „
Långsele—Boden vid max. hast. 80 km/h .. 30 „ 1
_ qn 1
?? ?? ;; ;; OKJ 55 • • ^^ ??
Även här torde vara lämpligt att disponera en del
av den ernåeliga gångtidsavkortningen såsom
marginal för tidinkörning.
Några reflexioner beträffande kostnaderna för ökning
av tåghastigheten.
Preliminärt har räknats med att, när tillämnade
åtgärder för hastighetsökning bli genomförda, de nya
snälltågsloken komma att användas i följande omfattning.
Linjer Antal tågpar
Stockholm—Malmö ........... 4
„ -—Göteborg ......... 3
„ —Ånge—Boden..... 2
. „ —Östersund ........ 1
Häremot svarande tågrörelse per år, inklusive
extratåg i mindre omfattning, blir omkring 5,4 mill.
tågkm, varav ungefär 3,2 mill. komma på de linjer, å
vilka hastigheten blir ökad till 120 km/h.
Framförandet av tågen torde kunna besörjas med omkring 25
lok, men med hänsyn till önskemålet att hålla lok av
den nya typen i ständig reserv vid en del viktiga
knutpunkter, torde ytterligare några lok bli
erforderliga. Kostnaden för de nya loken utöver kostnaden
för samma antal lok av nuvarande snälltågstyp Dk
torde kunna uppskattas till omkring 4 mill. kr., å
vilket belopp årlig kostnad för ränta och förnyelse efter
6,i5 % uppgår till 260 000 kr. eller i runt tal 5 öre
per tågkm.
De förbättringar av banan, som erfordras för den
högre hastigheten, äro i det föregående angivna till
sammanlagt 22,6 mill. kr. för linjerna i södra delen av
landet, varav en stor del avser sådana arbeten, som
kurvrätning, tryckbankar, inläggning av
makadam-ballast, vilka icke medföra några nytillkommande
årliga kostnader. Vissa andra arbeten komma att direkt
nedbringa de löpande kostnaderna. Ett närmare
fixerande av de årliga kostnaderna, som direkt bli en
följd av maximihastighetens ökning, ställer sig
ganska vanskligt, men anses ej skäligen kunna
överskrida 0,5 mill. kr. eller 15 à 16 öre per km.
Den ökade tåghastigheten medför ökad förbrukning
av elektrisk energi, enligt uppskattning ungefär
3 kWh per tågkm vid största vagnvikt. Tillsammans
med kostnad för vissa ändringar av kontaktledningen
antages uppstå en kostnadsökning av 6 öre per tågkm.
i Dessa tidsvinster avse jämförelse med gångtider,
beräknade efter max. hastighet av 80 km/h. Med 90 km/h
inbesparas även med D-lok 15 min.
257
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
