Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 17. 29 april 1939 - Lettvektskonstruksjoner ved Norges statsbaner, av Erling Haave - Motorvagnsdrift på enskilda järnvägar, av L. Wald. Ståhle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 7. Motorvogn med tilhenger, utvendig.
mens gurten under vinduene blir bygd betydelig lettere. For övrig er det for tidlig å gi noen nærmere
be-Gurten i underkant av vognsiden vil få et tverrsnitt skrivelse av disse vogner, hvor konstruksjonsarbeidet
omtrent som vist nederst til höyere på fig. 5. ennå er i full gang.
Motorvagnsdrift på enskilda järnvägar.
Av L. WALD. STÅHLE.
Egentlig motorvagnsdrift infördes vid de enskilda
järnvägarna år 1909 genom att vid Dalslands
järnväg anskaffades en Purreyångvagn, som följdes
av några andra liknande vid en del järnvägar såväl
normalspåriga som smalspåriga. År 1912 togs
landets första bensinmotorvagn i bruk vid
Nordmark-Klarälvens järnvägar och samma år en vid ASEA i
Västerås tillverkad dieselmotorvagn vid dåvarande
Mellersta Södermanlands järnväg. Båda dessa
vagntyper hade elektrisk kraftöverföring mellan motor och
vagnsaxlar. I början av 1920-talet började jämväl
motorvagnar med mekanisk arbetsöverföring komma
i bruk närmast efter tyska förebilder, därav större
4-axliga från Deutsche Werke i Kiel samt mindre
2-axliga från AEG, Berlin. Tillverkning av sådana
vagnar upptogs sedan inom landet av Kalmar
verkstadsaktiebolag, Hässleholms verkstäder och
Tidaholms bruk, vilket medförde, att jämte de av ASEA
tillverkade dieselelektriska motorvagnarna vid 1930
års slut voro ej mindre än 84 st. motorvagnar,
frånsett elektriska motorvagnar med ström från
kontaktledning, i bruk vid de enskilda järnvägarna.
Denna livaktighet inom motorvagnsområdet, som
framkallades av den konkurrens, som mötte
järnvägarna från den allt mera motoriserade vägtrafiken,
föranledde Svenska järnvägsföreningen att på grund
av de nådda goda resultaten under år 1932 påkalla
statsmakternas bistånd vid den ytterligare
motor-vagnsanskaffning, som ansågs nödvändig och
erforderlig, för att trafiken å järnvägarna skulle kunna på
ett rationellt sätt upprätthållas. Ett flertal enskilda
järnvägar kunde nämligen ej beräknas äga
erforderliga medel härtill, varför hemställan gjordes om
möjlighet till statsunderstöd åt järnvägar för anskaffande
av motorvagnar m. m.
I samband med denna hemställan tillsatte
föreningen en kommitté med uppdrag att tillsammans
med representanter för de kontrollerande
myndigheterna, verkstäderna och järnvägarna närmare utreda
motorvagnsfrågan och, undersöka och uppgöra förslag
till motorvagnstyper, lämpliga för de enskilda
järnvägarna.
I sitt år 1933 framlagda yttrande föreslog
kommitterade, att motorvagnsanskaffningen skulle ske efter
vissa grunder och med användande av vissa
standardtyper. Till dessa principer anslöt sig även de kon-
270
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
