Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18. 6 maj 1939 - Dagens kraftfrågor, av E. Upmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Indalsälven. Uddeholmsbolaget utbygger
Skymnäs-forsen i Klarälven och fördubblar installationen vid
Malta i ett tillflöde till samma älv.
Vattenkraftköp.
Under en lång följd av år har det huvudsakligen
varit staten, som uppträtt som köpare av råkraft, och
även den i jämförelsevis rätt obetydlig omfattning
under en följd av år fram till år 1937, då
Torpsham-marfallen inköptes. Senare ha även enskilda och
kommuner kompletterat sina vattenkraftinnehav. Bl. a.
har Stockholms Superfosfat fabriks a.-b. "förvärvat
kontrollen över Partebodafallen i Ljungan och
Krångede a.-b. förvärvat Äggfors’ vattenrätt i Indalsälven.
Svarthålsforsens a.-b., som äges av Stockholms
stad, har inköpt Järpströmmens vattenkraft från A.-b.
Tegefors verk och Järpens byamän m. fi. Enligt ett
under inköpstiden träffat avtal med
Vattenfallsstyrelsen skall bolaget sedermera till styrelsen försälja en
del av förvärvet och byta annan vattenkraft, så att
Kronan inklusive tidigare innehav därefter disponerar
en tredjedel av Järpströmmens vattenkraft. Enligt
samma avtal utarrenderar Kronan till och med år 1985
sin andel av vattenkraften för 27 000 kr. per år,
varefter Kronan, om överenskommelse om fortsatt
arrende ej träffas, äger rätt att lösa in sig i anläggningen
med en tredjedel. Lösenbeloppet beräknas efter det
dåvarande tekniska värdet, beräknat med ledning av
faktisk anläggningskostnad, index för
anläggningskostnad för vattenkraftanläggningar samt teknisk
värdeminskning på grund av förslitning och minskad
tidsenlighet.
Järpströmmens fallhöjd är 65 m och man beräknar
därifrån kunna uttaga i medeltal 390 millioner kWh
per år. Fallet är således ett objekt av ungefär samma
storleksordning som Torpshammarfallen i Gimån.
Järpströmmen är belägen mellan två stora sjöar,
Kallsjön och Liten, varför vattenhushållningen i
hög grad kan anpassas efter behovet.
Energitillgången vid Järpströmmen är vidare osedvanligt hög
under vintern beroende på att tappningen från den
redan reglerade sjön Torrön samt Kallsjön i hög
grad koncentreras till vintern. Ur
utbyggnadssynpunkt torde fallet liksom Torpshammarfallet kunna
rubriceras som ett av de bästa i landet. Liksom vid
Torpshammar har också naturkraftpriset blivit högt
i jämförelse med vad som regel betalas i dessa trakter.
Priset motsvarar för hela fallet 1.8 millioner kr.
kontant pius 2 500 kW frikraft.
Stockholms industriverksstyrelse har framlagt
förslag om fallets utbyggande med 3 aggregat om
sammanlagt 103 500 kW effekt. Från kraftstationen skulle
vattnet avledas genom en 4,6 km lång tunnel om
105 m2. Tunneln är avsevärt längre än någon
tidigare utförd tunnel i Sverige. Den är avsedd att
färdigställas på 5 à 51/2 år. Tunnel» skall framdrivas
efter s. k. amerikansk metod med vertikal front utan
pallar eller på förhand framdrivna orter. Borrning
skall ske från borrställning, som täcker hela frontytan.
Denna metod har med framgång använts av
Stockholms hamnstyrelse för tunneln mellan Södra station
och Hammarbyhamnarna. Om kraftverket enligt
Industriverksstyrelsens förslag påbörjas under andra
halvåret 1939, skulle det kunna vara färdigt 1945.
Till Horndal, varifrån direkt ledning till Stockholm
finns, är avståndet 395 km. Krångede a.-b:s nu-
varande 220 kV linje Krångede—Horndal torde redan
före denna tidpunkt vara fullbelastad även utan
tillskott från Järpströmmen. Ett samarbete med
Krångede för gemensam utbyggnad av en andra linje är
därför tänkbart. I vart fall torde underhandlingar i
denna fråga komma att föras av staden med de
statliga myndigheterna, enär Kungl. maj:t torde önska
förvissa sig om att landets stamlinjenät utvecklas
efter planmässiga principer.
Det låga ränteläget och de samtidigt ökade
arbetskostnaderna ha gjort, att drift- och
underhållskostnaderna vid kraftverken numera spela en
proportionsvis större roll än tidigare. Underhållsfria
byggnadskonstruktioner och lättskötta maskiner äro
därför mera eftersträvade än förr, även om
anläggningskostnaden skulle bli högre. Underhållsfria tunnlar
och maskinaggregat med helautomatiserad drift utan
bemanning bli allt vanligare, det senare även vid
jämförelsevis stora maskiner. Halvautomatisering
är nästan standard. Exempel på långa tunnlar
finner man vid Krångede, Torpshammar, Karåsen och
nu senast förslaget till Järpströmmens utbyggnad.
Helautomatisering förekommer bl. a. vid Axelfors,
Karåsen, Råda och Svartåfors.
Sjöregleringar.
Vänern är nu reglerad, provisoriskt sedan omkring
ett år, fullständigt sedan 1 oktober. Även i
förhållande till landets totala energiproduktion är
magasinets energiinneåll av betydande storlek.
Magasinets handhavande är en mycket maktpåliggande
uppgift av väsentlig betydelse för hela landets
kraftförsörjning. Hittills har alltför kort tid förflutit för
att man skall kunna ha samlat några betydelsefulla
erfarenheter. Magasinet ligger f. n. något under den
övre magasinsgränsen. Då denna överskrides, måste
tappningen från sjön väsentligt ökas, så mycket att
man vid Trollhättan måste tappa vatten genom den
naturliga älvfåran vid den s. k. Hojums varp, i vars
botten arbeten pågå för den nya Hojumstationen. På
grund av den för årstiden ovanligt stora tillrinningen
såg det ett tag i vintras ut som om dämningsgränsen
skulle uppnås. För att om möjligt hindra detta,
släppte man därför ut så mycket vatten från Vänern,
som man överhuvud taget kunde få fram förbi
Trollhättan utan att släppa vatten genom den naturliga
fåran, där arbetena pågick. Man lyckades också
härigenom förhindra, att sjön steg till dämningsgränsen
och därigenom även att tappningen språngvis skulle
ha behövt ökas och arbetsplatsen vid Trollhättan
översvämmas och arbetena där avbrytas. Mot
bakgrund av dessa lyckade ansträngningar blir det ändå
mer beklagligt, att samma arbetsplats häromdagen
blev översvämmad men då av helt annan orsak och
fullständigt oväntat, till all lycka med enbart
materiella skador.
Genom den alltmer utbredda samkörningen och de
därigenom ökade möjligheterna att tillvarataga all
energi antingen momentant genom leverans till
kunder eller genom magasinering i regleringssjöar, har
det hydrologiska underrättelseväsendet fått ökad
betydelse, liksom även de hydrologiska prognoserna.
Kraftindustrien har på dessa områden mycket
värdefull hjälp från Statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt, och ett fruktbärande samarbete har etablerats
nu senast beträffande snötaxeringar.
278
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
