Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18. 6 maj 1939 - Dagens kraftfrågor, av E. Upmark - Ekonomisk översikt, av Filip Oberger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Göteborg har ånyo förslag framlagts om att
Vattendomstolen skulle förläggas till denna stad.
Med anledning av invigningen av Albert-kanalen
i Belgien anordnas i Liège sommaren 1939 en
vattenteknisk utställning. Sveriges utställning har ordnats
av Vattenfallsstyrelsen med biträde av bl. a.
intendenten Torsten Althin och konstnären Jerk
Werk-mäster, samma herrar, som år 1935 hjälpte
Vattenkraftföreningen med utställningen "Vattenkraft och
folkhushåll" på ett enligt allmänt omdöme mycket
förtjänstfullt sätt. Utställningen öppnas den 20 maj
i Liège.
Beredskapsfrågan.
Beredskapssynpunkten dominerar i ganska hög
grad krafttekniken för närvarande. Man eftersträvar
att göra kraftverken i möjligaste mån osynliga från
luften. I Tyskland har man sålunda byggt två s. k.
undervattenskraftverk, i vilka maskinerna förlagts
inne i dammbyggnaden, över vilken vattnet faller.
Bombskyddstak över kraftstationer och
transformatorstationer byggas. Man föredrar vattenkraftverk,
som under alla tänkbara förhållanden ha
generatorerna över vattenytan. En schweizisk firma tillverkar
reservångkraftcentraler, speciellt lämpade för i berget
insprängda stationer. I Amerika standardiseras
turbogeneratorer ända upp till storlekar av 100 000
kW för att medgiva snabb krigstillverkning vid ett
då förväntat ökat kraftbehov. Önskvärdheten av
standardisering av transformatorspänningarna med
överhoppande av onödiga småsteg eftersträvas.
Transportabla transformatoraggregat med uttag för tre
standardspänningar ex. 220, 100 och 40 kV tillverkas
på kontinenten. Lager av transformatorolja
uppläggas. Oljebrandsfrågan ägnas särskild
uppmärksamhet. Vikten av förstklassiga telefonförbindelser
påpekas.
Beredskapsarbetet vid kraftverken och elverken i
Sverige har fortgått. Som ett förmedlings- och
upplysningsorgan har Elverksföreningen organiserat en
beredskapskommission, inom vilken bl. a.
luftskydds-inspektionen, Vattenfallsstyrelsen och även
Vattenkraftföreningen varit representerade.
Genom Kungl. maj:ts proposition nr 234 av den 24
mars 1939 har frågan om kraftverkens luftvärn
närmat’ sig sin lösning. I huvudsaklig överensstämmelse
med Vattenfallsstyrelsens och de militära
myndigheternas hemställan föreslås i propositionen, att
luft-värnsmateriel för 7 millioner kr. för kraftverken
omedelbart får beställas. Statsmakterna synas således
vara beredda att fullgöra vad som vid tidigare
överläggningar ansetts böra komma enbart på dem. Det
återstår nu för kraftföretagen, att, om så icke redan
skett, honorera de utfästelser, som få anses ha gjorts
i samma sammanhang. Andra åtgärder böra lösas
under samverkan och med skälig fördelning av
bördorna.
Vattenkraftens ställning.
"Arbetstillfällena" ha blivit flera under senare år,
i många länder alltför många. Kritiken mot
vattenkraften är ej längre så högljudd i kolländerna.
Ångkraftverkens ständigt minskade kolkonsumtionssiffror
visa tendens att åtminstone temporärt sjunka mycket
långsammare än tidigare. Slutligen ha kolprisen visat
en påfallande resistens mot prissänkningar, och trots
ett långvarigt fall har priset ännu ej kommit ned till
det toppris, som rådde högkonjunkturåret 1929. Allt
detta har nog bidragit att åt vattenkraften återgiva
något av dess tidvis — om än icke i vårt land —
något skamfilade anseende. Utnyttjandet av små
vattenkrafttillgångar anses vara ett medel att höja
avlägsna bygder med stagnerat ekonomiskt liv. Det
erkännes, att vattenkraften främjar decentralisering
och härigenom indirekt blir en faktor av social
betydelse. Denna har i vårt land från begynnelsen
möjliggjort en decentralisering av vår industri.
Främlingen blir ofta slagen av detta förhållande, vars
lyckosamma innebörd vi själva kanske icke alltid gjort
klar för oss.
Ekonomisk översikt.
Krigsfaran har visserligen redan länge medfört en
stegrad efterfrågan inom de tunga industrierna liksom
inom ett antal andra industrier. Men den skärpning
av krigsfaran, som ägt rum efter München, har
resulterat icke blott i en efterfrågan för rena
krigsmate-rialanskaffningen utan också i en upplagring såväl
lios konsumenter som hos handeln och inom
produktionen. Starkast är alltjämt ökningen av efterfrågan
för krigsändamål inom järn- och stålindustrierna.
Marinernas och flygets stora nyanskaffningar göra
sig kännbara över hela världen. Särskilt i ögonen
fallande är den efterfrågan på verktygsmaskiner, som
i synnerhet flygindustriens utbyggnad alstrat.
Numera börjar också upplagringen för kommande behov
under krig att göra sig starkt gällande. Inom
kolindustrien har man sålunda kraftig känning av att
storkonsumenterna lagra upp kol i betydande
utsträckning med tanke på de trafikrubbningar, som
bliva en oundviklig följd av ett krig. Efterfrågan
på kol har också spelat en avgörande roll för den
pågående stegringen av frakterna. Skulle ovanpå
detta nu komma en av strejken vid de bituminösa
gruvorna i U. S. A. framkallad amerikansk
efterfrågan på europeiska kol, måste detta leda till en
avsevärd höjning av såväl kolpris som frakter.
Den senaste publicerade månadssiffran för
ståltillverkningen i Tyskland, innebär visserligen icke nytt
rekord liksom den för januari, men den totala
produktionen under årets båda första månader har varit
större än någon gång tidigare. Tillverkningssiffran
för februari var 1,96 mill. ton mot 1,77 ett år tidigare
och 1,52 1937. Utvecklingen är nära nog exakt
densamma för tackjärnsindustriens, vars motsvarande
produktionssiffror voro och 1,19 mill. ton.
För Englands del är den sista stålproduktionssiffran
av rekordstorlek och uppgår till 1,19 mill. ton mot
1,13 både 1937 och 1938. Den engelska tillverkningen
av tackjärn är däremot mindre än föregående års och
icke fullt så stor som 1937 års, ehuru den innebär en
avsevärd stegring sedan fjolårets sista kvartal.
Marssiffran var 0,61 mill. ton mot 0,73 och 0,69 för mars
under respektive 1938 och 1937; tillverkningssiffran
för december i fjol var 0,45 mill. ton. Den engelska
282
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
