Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18. 6 maj 1939 - Avstörningsverksamheten för rundradio 1938, av S. Lemoine
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
nåden mellan de olika distrikten är sålunda högst
obetydlig. Genomsnittligt för hela landet uppgick
störningsfallens anmälda antal till 12,7 °/oo. räknat i
förhållande till licensbeståndet den 30 juni 1938.
Avstörningsarbetets gång.
I fig. 1—4 äro diagram återgivna, utvisande
av-störningsarbetet vecka för vecka under året. I varje
fig. finnas kurvor för antalet behandlade fall ifråga om
svensk rundradio (heldragen, finare linje), utländsk
rundradio (streckad linje), totala antalet fall
(heldragen, grov linje) samt varje vecka resterande, icke
behandlade anmälningar (streckprickad linje). Denna
rest utgör skillnaden mellan antalet inkomna och
avverkade störningsanmälningar och är av särskilt
intresse med hänsyn till att densamma ger ett visst mått
på den genomsnittliga väntetiden, dvs. den tid, som
förflütit från det att störningsanmälan inkommit, till
dess att densamma behandlats.
Av kurvorna kan tydligt utläsas avstörningsarbetets
säsongmässiga karaktär. Under årets första veckor
stiger balanskurvan hastigt, beroende bl. a. på
förekomsten av helgdagar, då å ena sidan mindre arbete per
vecka blir utfört, å andra sidan tiden mer än eljest
medger framförandet av önske- och klagomål. Vidare
tillkommer den vid årsskiftet för många lyssnare
inträffande licensförnyelsen med studium av
licensblankettens meddelande, att förekommande fall av
störningar kunna anmälas till telegrafverket. Samma
tendens till ökning av inkomna anmälningar spåras
tydligt vid alla helger. Under vinterns och vårens lopp
sjunker siffran för att nå minimum under
högsommaren, då elektrisk energi minst kommer till
användning. När hösten inträder, vänder kurvan och antalet
anmälningar företer fortgående ökning.
Ett annat tydligt beroende kan konstateras,
nämligen mellan stegring i antal anmälningar och den
rådande väderleken, särskilt under höst- och
vårmånader. Med kallt och regnigt väder, vilket har till följd
mindre vistelse i det fria, följer tydlig uppgång i
kurvan, vid vackert väder omvänt. Den mindre stegring,
som återfinnes i sammanställningen i fig. 4 under
juni—juli, torde mindre vara att tillskriva väderleken
än dels minskning av personalen på grund av
begynnande semestrar, dels utförandet av
efterundersök-ningar, dvs. förnyad undersökning i sådana fall, att
den klagande meddelat, att störningen icke
tillfredsställande avhjälpts.
Väntetider in. in.
1 samtliga diagram finnas tvenne findragna,
streck-prickade linjer, parallella med æ-axeln. Linjen m — m,
vilken är tillkommen såsom ett rent räkneexperiment
framställer en teoretisk väntetid av en halv månad
Anta!
behandlade fal!
Fig. 4. Antal behandlade och resterande
störningsanmälningar (ör hela landet, 1938.
(15 dagar), baserad på den genomsnittliga
arbetsprestationen per dag under årets fyra första månader.
I sammanställningsdiagrammet i fig. 4 uppgår denna
arbetskvantitet till något mer än 700 behandlade fall
per halvmånad. Linjen a — a framställer balanskurvans
verkliga medelvärde under året. I sammanställningen
för landet i dess helhet (fig. 4) sammanfalla linjerna
vi — m och a — a. Det verkliga medelvärdet ligger under
för Stockholm och Malmö samt strax över för övriga
distrikt.
Medelvärdet femton dagar har till innebörd, att
därest inga nya störningsanmälningar tillkomme
resterande fall skulle med konstant arbetsprestation
avverkas inom en halv månad, och kan således teoretiskt
betyda samma genomsnittliga väntetid. I själva
verket komma i praktiken väntetider att uppstå, som dels
äro större, dels även mindre, alldenstund det ej sällan
inträffar, att störningar behandlas, som anmälts
omedelbart före eller rent av samma dag, som verkets
personal gör besök på en viss plats. Denna skillnad
i väntetid är emellertid ofrånkomlig med hänsyn till
att tjänstemännens resor inom distriktet måste
planläggas på ett ekonomiskt sätt med hänsyn till
förekommande anmälningar.
I den mån ett distrikt uppvisar en avsevärt större
väntetid än det genomsnittliga inom andra distrikt
tyder detta på behovet av personalförstärkning. Sådan
måste emellanåt ske i form av att personal under
kortare tid dirigeras till annat distrikt i och för att vara
behjälplig att därstädes avverka tillfällig anhopning
av störningsanmälningar ett förhållande, som man
alltid måste räkna med, då antalet anmälningar i
förväg icke kan förutses.
Till sist må nämnas, att det av kurvorna framgår,
att balansen vid 1938 års slut uppgick till 1 105
anmälda fall mot 892 vid årets början, vilken skillnad
är obetydlig vid jämförelse med totala antalet
behandlade fall och visar avstörningsverksamhetens goda
av-passning efter förhållandena.
8. Lemoine.
286
Fig. 3. Antal behandlade och resterande
störningsanmälningar inom Malmö distrikt, 1938.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
