Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 19. 13 maj 1939 - Exportförsäljning, av Viktor Magnusson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
HÄFTE 19 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 13 MA]
ÅRG. 6 9 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD 19 3 9
INNEHÅLL: Exportförsäljning, av direktör Viktor Magnusson. — Skogsproduktionens mekanisering, av
civiljägmästare Sven Piehl. — Ny behàllartyp för oljelagring i bergrum, av Sven Bergh, Johnny
Schön-ning och Nils Sundius. — Notiser. — Litteratur. -— Tekniska föreningar. — Personalnotiser. —
Sammanträden.
Exportförsäljning.
Av direktör VIKTOR MAGNUSSON.1
Import — export.
Ehuru ämnet för denna framställning,
exportförsäljning, säkerligen är omfattande nog, måste jag
något litet gå in på exportens komplement, importen.
Medan exporten jorden runt är ett omtyckt ämne,
har importen allt mer kommit att betraktas såsom
något obskyrt, för att ej säga fördömligt. Det
förefaller, säger en författare, som om denna handelns
askunge skulle motvilligt accepteras endast som ett
nödvändigt ont för att uppnå än mer export. Och dock
■är import till ett land det andra landets export.
I de fall, då denna mot importen riktade hållning
ej beror på grumligt ekonomiskt tänkande eller på
okunnighet, förestavas inställningen av det
ekonomiska nödläge, som har uppstått genom en våldsam
kapitalförbrukning för rustningar av olika slag,
uppläggande av varureserver mot befarade blockader osv.
I själva verket torde det förhålla sig så, att
importen alltid varit det primära momentet vid uppkomsten
av handelsutbyte. Att exporten kan dirigeras efter
importen har den tyska handelspolitiken visat,
exempelvis ifråga om Balkanländerna.
Exportförsäljning.
Som sagt, ämnet är så omfattande, att de största
svårigheterna bestå i dess begränsning. I stället för
att försöka mig på en ekonomisk-statistisk behandling
i tanke att uppnå en relativ fullständighet, skall jag
söka behandla några avsnitt så valda, att de torde
vara av allmänt och aktuellt intresse. Det är klart,
att mina reflexioner begränsas till svensk
exportförsäljning.
Innan jag går vidare, vill jag också framhålla, att
de omdömen och synpunkter, jag framför, helt stå
för min egen räkning och ej på något sätt få anses
bindande för den firma, jag arbetar för.
Här i landet har på sistone ett värdefullt initiativ
tagits, i det att exportörer och importörer
sammanförts under Exportföreningens egid för att söka vissa
gemensamma mål. Visserligen är det sant, att
Sverige ej har något gott att vänta av ett rigoröst
till-lämpande av det direkta (bilaterala) handelsutbytet,
i Föredrag’ vid av Svenska teknologföreningens avd. för
Industriell ekonomi och organisation anordnad kurs i
försäljningsorganisation den 23—28 Jan. 1939.
men vi komma tämligen säkert att tvingas till vissa
justeringar ifråga om vår import för att värna om
en del utsatta exportgrenar.
Exportens fördelning.
För att vi från början skola få en riktig bild av
exportens stora betydelse för Sveriges del måste här
nämnas, att det genomsnittliga årliga exportvärdet
för den synliga exporten (således frånsett frakter,
investeringar etc.) för vartdera av åren 1935—1936—
1937 utgjorde ca 1 600 000 000 kronor. Då man
betänker, att värdet av den svenska årsskörden under
samma period utgjorde ca 900 000 000 kronor,
framgår betydelsen av exporten för vårt folks standard
utan vidare.
De huvudsakliga posterna voro:
1935 1000 kr. 1936 1 000 kr. 1937 1 000 kr. [-Medelvärde-] {+Medel- värde+} 1000 kr.
Spannmål, omalen 13 323 16 438 8 406 12 722
Mjölk, grädde, smör 37 229 39 235 51 218 42 561
Kött och fläsk____ 21 538 21 824 24 261 22 541
övriga närings- och njutningsmedel . 29 625 35 857 40 203 35 228
Textilvaror, skodon m. m........... 26 660 39 931 35 138 33 910
Fett, veget. oljor, kautschuk m. m. 8180 11 215 16 865 12 087
Hudar och skinn m. m........... 25 784 31 669 37 094 31 516
Pappersmassa, papp och papper ..... 409 347 444 719 590 133 481 400
Metaller och
arbeten därav ...... 213 351 244 314 319 541 259 068
Maskiner,
transportmedel m. m. 156 067 201 041 269 013 208 707
Trävaror ........ 166 443 194 927 262 305 207 892
Mineral och
arbeten därav ...... 130 578 183 627 255 547 189 917
Kemiska produkter m. m........... 43 768 46 066 54 844 48 226
övriga varor ..... 15 555 13 362 28 506 19 141
1 297 448 1 514 225 1 993 074 1 604 916
Fördelningen på olika länder är, som redan
antytts, ojämn och framför allt sådan, att vår balans
med vissa länder är aktiv, dvs. vi exportera mera
289
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
