Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 19. 13 maj 1939 - Exportförsäljning, av Viktor Magnusson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
en för mera än 20 år sedan, är det obegripligt, att
det ej uppgått för folkens flertal, att dylika
avskärmningar så småningom måste leda till en tillbakagång
i det allmänna välståndet. Det är väl tämligen
påtagligt, att en sådan arbetsfördelning mellan staterna,
som varubytet innebär, liksom arbetsfördelningen
mellan individer betyder ökat välstånd och ökad
bekvämlighet för alla i samhället. Det är heller ingen
nationalekonomisk eller överhuvud taget förnuftig
idé, som ligger till grund för dessa åtgärder, utan,
såsom vi alla veta, tanken på nästa krig. Detta är
alltså i stora drag den situation, vi ha att räkna med,
och vår uppgift är att trots alla dessa hinder
försöka bibehålla vår befolknings höga
levnadsstandard och till den ändan placera våra varor i
konkurrens med de skyddade hemmaindustrierna och efter
bästa förmåga undgå de farligheter, som lura i form
av insolvenser, valutafluktuationer och liknande
onera.
Dessa artificiella hinder äro i stort sett av fyra
olika slag:
1) Statsmonopol.
2) Tullar.
3) Importrestriktioner.
4) Valutarestriktioner.
Genom inverkan av politiska och ekonomiska
förhållanden och träget arbete av de olika nationernas
specialister har nu skapats en spärr av förutnämnda
hinder, enbart eller i kombination, som närmar sig
det otroliga. De länder av någon betydelse, som icke
dragits med i denna häxdans, äro få, och det torde
vara svårt att hitta på medel, enbart eller i
kombination, som ej numera försökts för att uppnå den
saliggörande balansen mellan export och import eller
skaffa medel till de nu mest aktuella statsutgifterna.
Svårigheten att förmå en köpare att placera en
beställning överflyglas nu i många fall av svårigheten
att övervinna importhindren, så mycket mera som
köparna i många fall draga sig för att själva hjälpa
till vid övervinnandet av dessa hinder och helt
överlåta åt den utländska säljaren eller hans representant
att ordna detaljerna härmed. Genom Exportföreningen
hållas nu dess medlemmar underrättade om
importhindren, och läran om dessa har utvecklat sig till en
hel vetenskap, som hos de större företagen
nödvändiggjort en omfattande organisation. Det är givetvis
omöjligt att giva en mera ingående bild av dessa
förhållanden, men jag skall ändock försöka lämna en
kort översikt av läget, som det numera gestaltar sig.
I Europa stå de nordiska staterna, Sverige, Finland
och Norge, i alldeles speciell särklass genom den
absoluta frånvaron av import- eller
valutarestriktioner och prohibitiva tullar. I särklass står även
Ryssland genom sina statliga inköpsorganisationer, vilka
visserligen hindra fri kommunikation mellan köparen
och den utländska säljaren men som ändock
möjliggöra affärer, inom ramen för den ryska köpkraften,
och deras avveckling på ett under nuvarande
omständigheter tämligen smärtfritt sätt.
På den grupp av stater, som omgiva sig med
kraftiga tullmurar, dock utan restriktiva åtgärder med
avseende på valuta eller kvoter, utgöra Amerikas
förenta stater ett slående exempel. På senare tid har
lyckligtvis en omsvängning i Förenta staternas politik
gentemot Sverige och liknande stater förmärkts. Av
mindre hindrande art i jämförelse härmed är Eng-
lands kontingenteringssystem, vilket innebär, att av
vissa varuslag bestämda kvantiteter, som till sin
storlek fastslagits på grundval av 1934 års import, få
införas till reducerade tullsatser, under det att
överstigande kvantiteter påläggas högre tull.
Mera komplicerade bliva förhållandena med
avseende på sådana länder som t. e. Frankrike, där
importrestriktioner i form av kontingenteringssystem
äro införda. Detta innebär, att vissa kvoter för ett
kvartal ("trimestre") fastställts för olika material i
den franska tulltaxan. För orderna måste
importlicens begäras, och denna erhålles också, om kvoten
ej redan är fylld. För vissa varuslag äro kvoterna väl
tilltagna, under det att för andra noggranna åtgärder
måste vidtagas för att anpassa leveranserna efter
tidpunkten för ny kvot.
Kontingenteringssystem enligt det franska mönstret
ha i viss utsträckning även Belgien, Holland, Schweiz,
Grekland, Polen och Rumänien.
Den fjärde formen av exporthinder är
valutarestriktioner. Den enklaste formen härför är
föreskriften om licenstvång för att kunna verkställa
betalning för importerad vara. Härigenom kan den
importerande staten kontrollera och, om önskvärt, förhindra
viss import.. Bland länder, som tillämpa detta system,
märkas Danmark, Bulgarien, Japan och Nya Zeeland.
En vanlig form av påverkan i valutaavseende utgör
även det speciellt i sydamerikanska stater tillämpade
systemet med kontroll av tilldelning av valuta till
officiell kurs. Den officiella kursen är fördelaktigare
för importören än kursen i fria marknaden, och genom
restriktioner beträffande tilldelning av valuta till
officiell kurs utöva myndigheterna ett visst
inflytande på importens storlek.
Clearingsystem utan kontingentering, såsom det
till-lämpas t. e. mellan Sverige och Estland, består i en
obligatorisk inbetalning av likviden mellan de olika
länderna på ett clearingkonto, och avsikten är, att
import och export skola uppväga varandra. Med
undantag av tvånget att debet och kredit så att säga
skola gå ihop, finnas vid detta system inga
inskränkningar i varuslag etc.
En kombination av kontingentering och
valutakontroll med clearing tillämpas av Tyskland, Italien,
Lettland, Turkiet och Ungern. Härvid fastslå de olika
staterna kvoter för skilda varuslag.
Gången av en affär i t. e. Tyskland är f. n., att en
proformäfaktura utskrives, sedan uppgörelse träffats
angående en order. Denna proformafaktura bilägges
en ansökan till vederbörande statliga myndighet om
importtillstånd och valutabevillning. Denna ansökan
skall bl. a. upptaga skäl, varför den utländska varan
önskas eller föredrages framför inhemsk, och bara
detta kan vara orsak till att en firma avstår från att
köpa från utlandet, då det t. o. m. hänt, att
påtryckning från myndigheternas sida har gjorts, för att
vederbörande skall välja inhemsk vara. Först sedan
ansökan behandlats av myndigheterna, vilket i många
fall tager månader i anspråk, kan ordern betraktas
som fast, under förutsättning att vederbörliga
tillstånd lämnats. I regel medgiver ett sådant tillstånd
omedelbar import, men betalningsfristen fastställes
till en tidpunkt, som kan ligga många månader
därefter.
I kombination med och vid sidan av import- och
valutarestriktionerna existera kompensationsaffärer
293
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
