- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Allmänna avdelningen /
292

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 19. 13 maj 1939 - Exportförsäljning, av Viktor Magnusson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

peiska huvudspråken. Detta visar sig vara ett stort
misstag. Icke i alla länder äro språkkunskaper ens
så spridda som i Sverige, men även vi måste nog
medgiva, att det går bra mycket lättare att sätta sig in i
en komplicerad fråga på svenska än på så relativt
kända språk som engelska, tyska och franska. Den
ekonomiska sidan spelar ofta en stor roll. Detta gäller
i all synnerhet för små upplagor, och först och främst
om tabeller ingå. I sådana fall bör någon av de
kända reproduktionsmetoderna försökas. Min
erfarenhet är, att på sådant sätt reproducerade
informationer ingalunda läsas mindre gärna än vanliga
trycksaker; snarast tvärtom, då de med rätta uppfattas
såsom mera aktuella.

Det är således, för att belysa situationen ytterligare,
icke nog att på en marknad som exempelvis Ryssland
distribuera trycksaker på de stora språken, under
förhoppning att herrarna i de olika
centralorganisationerna skola förstå innehållet, ty de ha ingen möjlighet
att genomläsa och översätta sådana trycksaker.
Däremot skulle en på lämpligt sätt reproducerad rysk text
vara synnerligen välkommen. Yad som här sagts om
Ryssland, gäller för de flesta marknader med mindre
kända språk.

Ibland hör man klagomål över att kataloger och
trycksaker på främmande språk icke äro oklanderliga
i språkligt avseende, ehuru vederbörande exportör
har använt sig av de bästa översättarekrafter, som
stå till buds i hemlandet. Tyvärr äro dylika
klagomål ofta berättigade. Jag skulle vilja råda alla som
ha eller få med dessa saker att skaffa att sända
korrekturet till respektive land för genomläsning och
kritik av någon som känner till ifrågavarande område
ur facklig synpunkt. En katalog eller trycksak, som
på något avgörande ställe är felaktig, verkar
neddragande på firmans anseende, och läsaren har
givetvis ingen förståelse för de svårigheter, som uppstå
att få en idiomatiskt korrekt översättning utförd
utomlands.

Exportvägar.

När man talar om exporthamnar, tänker man väl i
främsta rummet på Göteborg och Stockholm.
Särskilt Göteborg är exporthamnen par préférence genom
sina direkta sjöfartsförbindelser med de
transatlantiska och transoceana länderna. Men direkta
förbindelser med dessa länder underhållas även från andra
delar av vårt land såsom från Stockholm och t. o. m.
från Norrland.

De direkta sjöfartsförbindelserna från Sverige visa
en glädjande utveckling, och i allt högre grad kunna
svenska varor gå ut på direkt köl, och vice versa kan
även importen i ökad utsträckning försiggå direkt.
Allt tätare direkta lägenheter erbjudas med allt bättre
och snabbare tonnage. Transporttiderna spela
nämligen en utomordentlig roll, och rederierna ha också
tagit hänsyn härtill, och även lastbåtarna uppvisa
numera allt större hastigheter. Men alltjämt har den
svenska exporten behov av och är ofta hänvisad till
utländska omlastningshamnar för vidarebefordringen
till destinationsorterna. Bland dessa
omlastningshamnar intager Hamburg det främsta rummet med sina
täta lokala förbindelser mellan Sverige och Hamburg
och med sin utvecklade genomfraktstrafik i så gott
som alla riktningar. I detta sammanhang bör även
Bremen nämnas. Andra viktiga omlastningshamnar

äro Rotterdam, Antwerpen och London, ehuru dessa
kanske kunna sägas komma ifråga vid mera speciella
förbindelser. Även andra omlastningshamnar
förekomma såsom Köpenhamn, Amsterdam, etc.
Omnämnas bör även New York för trafiken på Västindien,
Cuba och den amerikanska kontinenten.

Den svenska industrien har i stor utsträckning att
konkurrera med importlandets egen hemmaindustri
eller med de stora industriländernas alster. För oss
med vårt avlägsna läge till exportmarknaderna och
med vårt lands långa utsträckning spelar
transport-frågan stor roll, såväl ur transporttids- som
kostnadssynpunkt. Anlitande av dessa utländska
omlastningshamnar och i viss utsträckning av utländska rederier
för den svenska exporten är ofta en nödvändighet.
Från svenskt sjöfartshåll är man ofta böjd att se detta
med oblida ögon och betrakta det som ett utslag av
bristande lojalitet. Men härvid förbiser man den
viktiga roll, som leveranstiderna, således inklusive
transporttiden fram till kunderna, spela för affärernas
upprätthållande och utveckling, och att befrämjandet av
exportaffärerna också är en förutsättning för de
direkta linjernas bestånd och blomstring. Affärerna
och sjöfarten gå hand i hand, och ju livligare affärer
desto mera gods kan erbjudas de direkta
lägenheterna, när dessa passa. Exportaffärernas smidiga
skötsel och en god kundtjänst äro angelägenheter, som
icke strida mot den svenska sjöfartens intressen utan
tvärtom. Ännu äro våra direkta förbindelser icke så
beskaffade, att vi helt kunna avvara de möjligheter,
som de ifrågavarande stora hamnarna erbjuda i
expe-ditionsväg.

Den transatlantiska och transoceana trafiken
regleras till stor del av s. k. konferenser —
sammanslutningar mellan såväl de nordiska som kontinentala
linjerna. Dessa konferenser bilda mäktiga
sammanslutningar, gentemot vilka den enskilde avlastaren icke
har stora möjligheter att göra sig gällande. Det ligger
då vikt uppå, att de svenska representanterna inom
dessa konferenser tillvarataga de svenska intressena
och se till, att de svenska exportartiklarna icke bliva
ogynnsamt ställda i frakthänseende.

Hinder för exportförsäljningen.

Mot den mellanfolkliga handeln ha på sistone en
massa hinder rests, som sannerligen motivera en
ganska stor pessimism ej blott för vårt land utan för
mänskligheten i gemen. Stödda på en skyddad
hemmamarknad kunna vissa industrier tillåta sig en
våldsam dumping och skaffa sina varor över
importlandets tullmurar. Ett exempel från min egen bransch
kan förtjäna anföras: för något år sedan, då
skrotpriset i Sverige nästan tredubblades genom att alla
de stora industriländerna lade embargo på skrot,
visade det sig, att vissa billiga rör såldes i Sverige till
väsentligt lägre priser och så, att, sedan vederbörande
exportör vidkänts frakt etc., endast ca 1/8 av hans
inlandspris återstod vid försäljning på Sverige. I
andra länder var motsvarande proportion 1 :6
och 1 : 4.

En stat, som utsättes för sådan dumping, tvingas i
regeln att söka skydda sin egen industri genom
motåtgärder, och därav ha vi f. n. i andra länder en hel
arsenal, vartill jag strax skall återkomma.

Om dessa åtgärder således historiskt kunna
förklaras såsom följdverkningar av den stora kraftmätning-

292

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:36:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1939a/0308.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free