- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Allmänna avdelningen /
307

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 20. 20 maj 1939 - Bidrag till frågan om elektroloks adhesionsförhållanden, av H. Bager och J. Ottosson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

60 ton, följer härav, att utan sändning 60 tons
adhesionsvikt på enkelaxellok är mera värd än 51 ton på
ett koppelstångslok. Var pariteten ligger kan ej
närmare fixeras. Om det härför skulle erfordras t. e.
54 tons adhesionsvikt hos koppelstångsloket, skulle
detta innebära, att adhesionen på ett enkelaxellok
utan sändning vore 10 % lägre än på koppelstångslok
eller att sålunda 3,6 kopplade axlar vore likvärdiga
med 4 enkelaxlar.

I fig. 1 och 2 visas grafiskt ur kraftdiagram
uppmätta dragkrafter för D- och GB-lok, dels utan, dels
med sändning.

De i det föregående angivna värdena äro hämtade
från i mätvagn upptagna dragkraftsdiagrani som
toppvärden samt omräknade till drivhjulen efter
förhållandet tågvikt till vagnvikt. De torde i regel
utgöra slirningsvärden, men säkra uppgifter härom
finnas ej, emedan indikator för slirning saknades.
Resultatet får därför ses i detta sammanhang. Kurvan
över dragkraften utan sändning som funktion av
hastigheten visar därför en samling punkter med stor
spridning, varvid dock spridningen för GB-lokets
punkter är mindre än D-lokets. Någon möjlighet att
av dessa punkter få fram en kurva eller en skillnad
mellan de båda loktyperna förefinnes uppenbarligen
ej. Fig. 2 visar samma punkter med sändning.
Punkterna äro här starkt koncentrerade men fåtaliga. Det
är naturligtvis sändningen, som gjort punkterna mera
stabila, men kurvan genom dessa visar ett förlopp,
som sannolikt ej kan nås vid lägre hastigheter.

Under provturerna avlästes strömstyrkan på lokens
amperemeter eller registrerande amperemeter,
ansluten till samma strömtransformator som de
förstnämnda. Med ledning av sålunda avlästa värden och
med användning av i provrum fastställt relationstal
mellan strömstyrka och dragkraft hava sålunda
erhållits ett stort antal värden på utvecklad dragkraft.
I förekommande fall har anteckning om slirning
verkställts. Föraren, som alltid har fint öra härför, var
därvid särskilt instruerad att rapportera slirning till
den bredvid stående avläsaren. De utförda
observationerna torde därför få anses tillförlitliga, även om
det på BG-loket ibland varit svårt att för dess tvenne

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 km/h
Fig. 4. Slirningsprov, med sändning.

motorgrupper avläsa tvenne amperemetrar samtidigt
Fig. 3 och 4 visa med ledning av avläsningarna
erhållna adhesionskoefficienter för båda loktyperna,
varvid för boggitypen räknas med den effektiva
adhesionsvikten. Någon möjlighet att skilja
punkterna åt, så att kurvor för de olika loktyperna
erhållas, föreligger ej, varför även här den slutsatsen
måste dragas, att loken beträffande adhesionen äro
ungefär lika, om den verkliga eller s. k. effektiva
adhesionsvikten jämföres.

Ett sätt att få fram säkrare jämförelse beträffande
dragkraftsförhållandena under starten torde vara
uppmätning av dragkraftsarbetet genom
planimetre-ring av dragkraftsdiagram. Från ett antal sådana
med relativt likformigt förlöpande kurvor hava
erhållits följande resultat, avseende medelvärden utan
resp. med sändning. Det bör dock bemärkas, att
antalet diagram ej var stort, och att de härledda
resultaten därför ej kunna betraktas som slutgiltiga.

Fig. 3.

O to 20 30 40 50 60 10 80 90 100km/h
Slirnings- och dragkraftsprov, utan sändning.

Utan sändning:
för horisontal bana 14 % högre för GB relativt Dg
„ 10 °/00 ....... 14 % „ ,, ,, „ ,,

samt med sändning:
för horisontal bana 29 % „ „ „ „ Dk

„ 10 °/»o........ 14 % » » » » D8’

I ovanstående tabell är det angivna högre
relationstalet beträffande Dk (29 %) beroende på att
detta lok är utväxlat för 100 km och således har en
för godstågsdrift ogynnsam indelning av
spänningsuttagen. Om 14 % anses vara ett medelvärde för
torra skenor utan sändning, så skulle GB-loket kräva
endast 51-1,14=58 ton för att utöva denna
dragkraft. Den verkliga effektiva adhesionsvikten var
närmare 61 ton, varför 3 ton eller 5 % skulle kunna
anses representera vinsten av att använda
koppelstänger.

Av här ovan relaterade erfarenheter och försök

a.

0,70

§

| 0.18
i o.i6

J2

| 0.14
0.12

n-Dk+tOO ton ICI
’-Dg " • ICI
o ,SB » ■ B0B0
+ -Enl. nedanstående

skenor D.R.B-CoC0 lok

• B. L.5.-1^^1 lok

• Höllenthal-B0B0 lok
» D.R.B.-IOJ lok

’ S J. Ha-lok B0B0
« Oef- • ICC!

Enl. Miller

-Enl. D.R.B.

307

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:36:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1939a/0323.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free